I skuggan av covid-19 har en helt annan kris fått grogrund. När ett osynligt, farligt virus sprids och politiker och folkhälsoexperter tvingas fatta beslut som begränsar människors frihet växer frustration och rädsla. Det bäddar i sin tur för att olika typer av konspirationsteorier och föreställningar om vad som ”egentligen” pågår ska få fäste.

Enligt en studie från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har människors benägenhet att tro på konspirationsteorier ökat under pandemin och World Health Organization talar om en ”infodemi” – en viral spridning av missledande information som gör det svårare för människor att förstå allvaret kring covid-19. Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås, menar att konspirationsteorier har funnits länge, men att de i dag har helt andra förutsättningar.

– Konspirationsteorier är ett sätt att komma till rätta med stora osäkerheter och att försöka se mönster i sådant som inte går att förklara. Skillnaden i dag är att de sprids på helt andra sätt, via sociala medier och sökmotorer. Åsikter som förut ansågs vara udda kan nu snabbare bli mainstream. De flesta sociala medier använder sig dessutom av algoritmer som främjar det extrema och sådant som väcker känslor. På Facebook har det visat sig att negativa inlägg oftast skapar störst engagemang, säger Jutta Haider.

Källtillit lika viktigt som källkritik

MSB har gjort bedömningen att de konspirationsteorier mot vaccinet som florerar på sociala medier vilseleder människor, och att det är allvarligt. Det har länge pratats om betydelsen av att kunna bedöma och ifrågasätta information med hjälp av källkritik. Tillsammans med andra forskare har Jutta Haider diskuterat mycket kring detta begrepp och kommit fram till att ordet behöver en partner. Och så var uttrycket ”källtillit” myntat.

– I ett källkritiskt förhållningssätt måste också en tillit ingå. Det handlar om att kunna göra avvägningar mellan vad man bör ifrågasätta och vad man bör lita på, säger Jutta Haider.

Jutta Haider påpekar att källtillit inte är någonting som bara kan krävas av en person, utan att det är en process. Hon säger att tilliten måste förtjänas och att den går åt båda håll – lika mycket som individen måste lita på samhällsinstitutioner måste även samhällsinstitutioner lita på individen.

– En grundförutsättning för källtillit är att kunna tro på andrahandsinformation. Många konspirationsteorier går ut på att du bara kan veta sådant du själv upplevt. Alltså att du till exempel inte kan tro på att jorden är rund så länge du inte själv seglat runt den. Dessa människor litar helt enkelt inte på andras erfarenheter, beräkningar och slutsatser. Och att gå runt vara kritisk mot exakt allt är ett helt omöjligt sätt att leva på, säger Jutta Haider.

Konsten att syna en konspirationsteori

Så, hur kan konspirationsteorier motverkas? Och hur ser du egentligen skillnad på vad som är en konspirationsteori och vad som bara är källkritik? Enligt Jutta Haider är det viktigt att lära sig mer om hur kunskap och vetenskap blir till och att till exempel kunna se skillnad på granskande journalistik och en opinionstext. Att vetenskap redovisas på ett helt annat sätt än konspirationsteorier är också bra att veta.

– Inom vetenskapen lämnas alltid utrymme för förändring och du utgår aldrig ifrån att någonting är helt korrekt. Samma tänk finns inte i konspirationsteorier, de kommer alltid i färdiga paket och bygger på att du väldigt kritiskt granskat fakta för att hitta brister och vinkla dem till falskhet. Teorierna redogörs ofta i välgjorda filmer på Youtube där man noga visar upp olika källor. Vetenskap däremot är inte framtagen för att passa in på Youtube. Den är för komplex och fungerar efter en annan logik än sociala mediers. Därmed riskerar den tyvärr att framstå som osäker och lätt att ta isär, säger Jutta Haider.

Läs mer om Jutta Haiders forskning kring källkritik