Ola Svensson är docent i evolutionär ekologi vid Högskolan i Borås, och undervisar främst inom biologi för förskollärar- och lärarstudenter. Sedan snart 30 år tillbaka forskar han om olika delar av fiskars fortplantning, och är huvudförfattare till artikeln How sexual and natural selection interact and shape the evolution of nests and nesting behaviour in fishes som nu publicerats i Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences.

Tillsammans med forskarkollegan Charlotta Kvarnemo, professor i zoologi vid Göteborg universitet, har han gått igenom 400 böcker och artiklar med fokus på sexuell selektion hos bobyggande fiskar. I artikeln citeras 200 av dessa, där de även gör paralleller till andra bobyggande djur som grodor och fåglar.

– Forskning behöver inte vara ny för att vara relevant och den behöver inte ha snabb ”impact” eller nytta. Vi har sett hur forskningen har förändrats, från ett bredare naturhistoriskt anslag förr i tiden med mer kringinformation om vad fiskarna gör, till ett smalare fokus i modern forskning. Vi har också nördat in oss på definitioner om bon, vad det är, och definitioner av sexuell respektive naturlig selektion, säger Ola Svensson, som konstaterar att han lärt sig massor.

Risk att förstöra det vi inte känner till

Sammanställningen ger en diger genomgång av den kunskap som finns och som har forskats fram under de senaste 100 åren. Beteendet att bygga bon har utvecklats både som resultat av naturligt urval och sexuellt urval. Litteraturen visar också på stora kunskapsluckor. Ola Svensson berättar att det finns många arter, även bland akvariefiskar och kommersiellt viktiga fiskar, vars fortplantning och evolutionära ekologi vi inte vet så mycket om. Därmed finns en påtaglig risk att människan gör stor skada utan att förstå konsekvenserna.
– Ibland kan man höra folk klaga över att ”vi kan inte muddra just nu, för fiskarna leker”. Men vad skulle hända om vi inte tar hänsyn till fiskarnas lek? Fortplantningen måste fungera – slår man ut den så har vi ingen fisk, slår Ola Svensson fast.

Många bobyggande fiskar leker på botten. Blir botten igenslammad, till exempel för att man tar upp mangroveskogen, så slås fiskarna ut. Många stora bon är inte bara hem för bobyggarnas ungar, utan blir också lekplatser för mindre arter. Ibland upptäcks bon av en tillfällighet, som när tyska forskare härom året upptäckte världens största lekområde för isfisk, utanför Antarktis.
– Man beräknar att det finns 60 miljoner bon med fiskar som fortplantar sig på 500 meters djup. Tänk vilka konsekvenser det skulle få om man plötsligt skulle tråla där, säger Ola Svensson.

Ikonisk tidskrift

Spigg, vissa arter av ciklider samt sand- och lerstubb, tillhör de arter som studerats flitigast. Det finns hundratals vetenskapliga artiklar om just sand- och lerstubb, varav Ola Svensson och forskarkollegorna Charlotta Kvarnemo och Kai Lindström sammanlagt har författat över hundra. Ola har, tillsammans med sina kolleger, bland annat kartlagt sandstubbens arvsmassa och visat hur sandstubben – en av Sveriges vanligaste små fiskar som lever i strandkanten – gör ljud för att locka till sig en hona.

Vad spelar det för roll att bli publicerad i Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences?
– Det är förstås roligt, det är en ikonisk tidskrift där Newton, Darwin och Franklin med flera har publicerat sig. Det är den tidskrift som många andra härmar och nu för tiden har den blivit mer specialiserad.

Tre fakta om bon och bobyggande fiskar

• Ett bo är den byggda plats där äggen läggs och ungarna växer upp, och där boet fyller de behov som ungarna har.
• Fiskars bon kan se väldigt olika ut. Det kan vara en grop i sanden, eller ett blad av ”rätt” sort, som ciklider rengör och flyttar runt. Det kan också vara en hög av sten eller snäckor, eller musselskal som täcks av sand. Spiggen bygger bo genom att binda ihop växtdelar med ett slags lim som produceras av fiskens njurar. Vissa malar bygger bon av skum, med eller utan inbakade växtdelar. För att nämna några exempel.
• Hos fiskar är det oftast hannen som bygger bo och tar hand om ungarna. Ibland är det båda tillsammans. Det är mer ovanligt att honan bygger bo.

Läs mer

Ola Svenssons forskarprofil

How sexual and natural selection interact and shape the evolution of nests and nesting behaviour in fishes