– I många fall handlar det om att tillgängliggöra information som finns samlad i datakällor hos offentliga och hos kommersiella aktörer. Från ett öppet vetenskapligt perspektiv är det viktigt att den tillgängliggörs under FAIR-principerna: Findable, Accessible, Interoperable, och Reusable så att de kan komma till användning både för läsning och maskinell hantering, säger Gustaf Nelhans.

Han understryker dock att bara för att det går att samköra två datakällor och utvinna information ur dessa så är det inte säkert att man bör göra det, om man inte samtidigt har ett behov av det. Så uppdraget handlar lika mycket om skyldigheter som att veta till vad man gör resultaten tillgängliga.

På vilket sätt är det bra för Högskolan i Borås att vi är representerade?

– Forskningen vid Högskolan i Borås är både lokalt förankrad och står i forskningsfronten inom flera områden och därför kan vi erbjuda både närhet och överblick inom de områden vi är verksamma. Det gör det också möjligt för högskolan att visa att vi är väl förberedda på stora sociala omvälvningar som AI och digitaliseringen av samhället medför och att vi i viss mån också är med och formar denna utveckling.

Erfarenhet av metodutveckling

Gustaf Nelhans har under många år företrätt de forskare som intresserar sig för metodutveckling i samhällsvetenskap och humaniora generellt och i biblioteks- och informationsvetenskap i synnerhet. Han leder också sedan flera år en kurs i digitala metoder och flera inom vetenskaplig publicering, forskningspolitiska studier och bibliometri. Därför tror han att han sågs som en lämplig kandidat som sakkunnig i detta projekt.

– Jag har nyss avslutat ett större EU-projekt där jag var nodkoordinator och startade upp Data as Impact Lab på Bibliotekshögskolan, som bland annat arbetar med metodutveckling och forskningsuppdrag inom området, avslutar han.

Sakkunniga och viktiga aktörer

Förutom tre andra individuellt sakkunniga med expertis inom medborgarforskning, immaterialrätt och öppna utbildningsresurser, deltar flera relevanta aktörer i svensk forskning i arbetet – Kungl. Vetenskapsakademien, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Universitetskanslersämbetet (UKÄ), samt finansiärer som Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond.

Till sin hjälp tar gruppen Unescos rekommendation om öppen vetenskap och SUHF:s Nationella färdplan mot öppen vetenskap.

Läs mer

Gustaf Nelhans

Data as Impact Lab 

Nyhet från Kungliga biblioteket om uppdraget

Unescos rekommendation om öppen vetenskap 

”En förutsättning för att forskning ska leda till samhällspåverkan är att resultaten görs tillgängliga för andra aktörer inom samhälle och näringsliv.” Så skriver Sveriges regering i den forskningspolitiska propositionen från december 2020. Vikten av förtroende för vetenskap och att forskare emellan snabbt ska kunna utbyta kunskap, nationellt och internationellt, visade sig viktigt inte minst under pandemin.