– I äldreomsorgen saknas det i dag strukturerade metoder för att personer med demenssjukdom ska kunna involveras i val och beslut kring sin egen vård och omsorg. Samtalsmattor (Talking Mats®) kan användas för att undersöka någons åsikter med hjälp av bilder. Det är en liten matta med en uppsättning bilder som illustrerar olika ämnen och frågeställningar. En lämplig värderingsskala används och bilderna placeras under respektive värdering, berättar Angela Bångsbo, universitetslektor vid Högskolan i Borås.

Ett antal undersköterskor och biståndshandläggare i kommunerna har utbildats i metoden. Forskarna utvärderar både kvantitativt och kvalitativt om samtalsmattor har effekt och kan implementeras i verksamheterna. I studien ingår 100 deltagare som har samtal med biståndshandläggare och undersköterska vid uppföljning av sina hemtjänstinsatser.

Uppskattade samtal bland äldre och personal

– De första resultaten visar att de äldre skattar samtalen högt vad gäller upplevelsen av inflytande och att personalen har en positiv syn på potentialen i samtalsmattor. Nu ska vi förfina vår analys för att se styrkor och eventuella svagheter med samtalsmattor i jämförelse med vanliga samtal och sedan kunna ge rekommendationer till verksamheterna, säger Anna Dunér, professor vid Göteborgs universitet.

Den 13 september träffades medarbetare, chefer och politiker i de tre kommunerna på Träffpunkt Simonsland i Borås för att diskutera resultaten tillsammans med forskarna.

– Att arbeta med samtalsmatta gör att man kan komma närmare en person med en kognitiv nedsättning. Att kunna visa med bilder gör det både tydligt och roligt för personen att delta i ett samtal. Även om man som handläggare behöver förbereda samtalet mer än vanligt, så är det värt det. Samtalsmatta är ett bra sätt att få någons åsikt och det underlättar för aktivering och inkludering, säger Claudia Lussenburg, biståndshandläggare på Tranemo kommun.

Läs mer

Samtalsmattor - Högskolan i Borås (hb.se)