Så formas ett nytt forskningsfält – studie om hållbarhetsvetenskapens strukturer

2026-06-09

Hur etableras nya forskningsfält och vem avgör vilken kunskap som räknas som legitim? I en ny doktorsavhandling vid Högskolan i Borås studeras hur hållbarhetsvetenskapen har vuxit fram och vilka maktstrukturer som präglar ett forskningsfält med ambitionen att vara öppet, tvärvetenskapligt och samhällsförändrande.

Avhandlingen undersöker hur hållbarhetsvetenskapen, ett forskningsområde i skärningspunkten mellan klimat, miljö och samhällsomställning, har etablerats och vunnit legitimitet över tid. Fokus ligger på hur vetenskapliga strukturer påverkar vilka perspektiv som får genomslag och vilka röster som ges utrymme.

Till skillnad från tidigare studier som främst analyserat publikationer och citeringar, riktas här blicken även mot hur makt och inflytande organiseras inom vetenskapen. Centrala empiriska material är editorials i vetenskapliga tidskrifter och sammansättningen av redaktionella styrelser.

– Det är i dessa sammanhang som ett forskningsfält i praktiken definieras: vilka frågor som anses viktiga, vilka perspektiv som lyfts fram och vilka forskare som får synlighet, säger Marco Schirone som nyligen disputerade inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Redaktionella processer formar forskningsfältet

Avhandlingen bygger på en kombination av sociologisk teori och kvantitativa analyser. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus sociologi analyseras hur erkännande och status skapas inom vetenskapliga fält. Genom att studera editorials i vetenskapliga tidskrifter över tre decennier blir det möjligt att följa hur hållbarhetsvetenskapen har definierat sig själv över tid.

Parallellt har publikationer, citeringsmönster och forskarsamarbeten analyserats, liksom redaktionella styrelser genom nätverksanalyser.

– Sammantaget synliggörs inte bara vad som publiceras, utan också vilka aktörer som sätter ramarna för vad som kan publiceras och därmed vad som räknas som legitim kunskap, förklarar Marco Schirone.

En transformationsparadox

Ett centralt resultat är det som i avhandlingen beskrivs som en transformationsparadox. Hållbarhetsvetenskapen har som uttalat mål att bidra till samhällsförändring, men är samtidigt beroende av etablerade akademiska system för erkännande och legitimitet. Dessa system bygger på konkurrens, synlighet och status, vilket tenderar att gynna redan etablerade aktörer och nätverk.

Studien visar att editorials fungerar som en arena där inflytelserika forskare formulerar vad fältet är och bör vara, medan redaktionella styrelser fungerar som grindvakter för vilka idéer och forskare som når ut. Inflytandet koncentreras till vissa tidskrifter och nätverk, vilket bidrar till att återskapa hierarkier – även i ett forskningsfält som har ambitionen att vara inkluderande.

Bidrar till djupare förståelse

Genom att synliggöra hur akademiska hierarkier uppstår och upprätthålls bidrar avhandlingen till en fördjupad förståelse av hur kunskap produceras och sprids. Det har betydelse för vilka perspektiv som når beslutsfattare och allmänhet, inte minst inom forskning som syftar till att stödja hållbar utveckling.

Resultaten visar också att nya och tvärvetenskapliga forskningsfält snabbt kan utveckla egna maktstrukturer. Redaktionella processer och publiceringssystem spelar därmed en avgörande roll för hur forskning värderas och avgränsas – en insikt som är relevant för arbetet med att skapa mer öppna och jämlika forskningsmiljöer.