Valåret 2026 – Är du källkritisk?

Vi börjar med källkritik, hur gör man för att informera sig på bästa sätt inför valet i september i år? Vilken information kan man lita på och var hittar man den? Hur vet man att en källa är tillförlitlig och inte sprider lögner och faktafel? 

Hur är man källkritisk?

Vad kan du göra för att utvärdera den information du tar till dig om valet? Till att börja med är det viktigt att alltid själv vara källkritisk och vända och vrida lite på den information som man får till sig. Frågor som du kan ställa dig är t.ex. 

  • Vem/vilka är upphov till källan? 
  • Varför är källan gjord? 
  • Hur ser källan ut? 
  • Kan du jämföra med andra källor? 
  • Finns det annan trovärdig information som backar upp påståenden i det du läst?

Bland allt som publiceras på internet finns det en hel del som inte är sant, något som dock kan vara väldigt svårt att upptäcka. Man pratar ofta om två begrepp:

  • Missinformation (felaktig information) 
  • Desinformation (avsiktligt falsk eller vilseledande information)

Det är två begrepp som liknar varandra men skiljer sig åt när det gäller syftet. Missinformation kan skapas av någon som har missförstått fakta om något och sen spridit detta vidare utan att veta att informationen är felaktig eller vilseledande. Det finns alltså en risk att vi sprider missinformation utan att veta om det när vi delar inlägg på sociala medier eller sprider vidare ett rykte. Det är därför viktigt att vara kritisk när man delar någon annans inlägg.

Desinformation däremot ges i direkt syfte att orsaka skada. Det finns flera anledningar till att någon eller några skapar just desinformation. Det kan t.ex. handla om sådant som ideologiska skäl eller att tjäna pengar men även som ren informationspåverkan.

Ett begrepp som hörs allt oftare är otillbörlig informationspåverkan, vilket innebär att främmande makter eller andra externa aktörer på skadliga sätt försöker påverka, störa eller styra det offentliga samtalet i Sverige. Det kan ta sig uttryck genom exempelvis desinformation, vilseledande budskap och propaganda.

Genom att bli mer medveten och lära dig att identifiera missvisande information stärker du din motståndskraft och minskar risken att påverkas på ett sätt du inte själv valt. Kom också ihåg att desinformation sprids vidare precis som missinformation, genom att människor delar den, så återigen - tänk källkritiskt och dela inte vidare information som du känner dig osäker på.

Vad är källtillit?

Källtillit innebär att du kan ha förtroende för tillförlitliga källor. Sverige är ett land som ligger högt på skalan för tillit till såväl sina grannar som myndigheter och dagspress. Svenska medborgare utrycker att de till stor del kan lita på information från svenska myndigheter och svensk media. I grund och botten bygger källtillit på att man har förståelse för olika processer i samhället, t.ex hur journalister arbetar eller hur forskare kommer fram till sina resultat. Genom att veta hur samhället fungerar kan man också ha en uppfattning om hur systemet där informationen vuxit fram i fungerar. Då blir det lättare att avgöra om en organisation eller aktör är värd ens källtillit eller inte. 

Vad kan du göra själv?

Nu är det dags att öva på att vara källkritisk. Vad kan du tänka på för att få ut mest trovärdig och relevant information inför valet? 

  • Följer du influensers som pratar för ett visst parti? Är personen objektiv?
  • Är du i en filterbubbla där alla dina vänner och bekanta tycker samma sak, ska du kanske försöka leta mer information utanför bubblan?
  • Vart vänder du dig om du vill ha tillförlitlig information om valet och resultatet? Känner du till några tillförlitliga källor? (tänk källtillit)
  • Kan du se vissa mönster hos dig själv och i din omgivning?


Lycka till med ditt sökande efter information om valet. Vill du få fler tips så har vi några länkade källor nedan du kan kika på.

Läs mer

Se gärna vår utställning i entrén, där finns många bra böcker att låna och tips på källkritik. Välkommen!