Årets alumn: Daniel Forsman – generaldirektör på Riksarkivet

Porträtt Daniel Forsman i biblioteks- och arkivmiljö

Bibliotekskarriären började redan i slutet av 1990-talet med en magisterutbildning på Högskolan i Borås och Bibliotekshögskolan. Ämnet biblioteks och informationsvetenskap fanns vid både Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Men kandidat- och magisterutbildningen fanns just i Borås.

– Min första tanke med att studera på Bibliotekshögskolan var att fokusera på bibliotekshistoria. Jag hade tidigare läst historia och tänkte att det var en inriktning som passade mig. Bibliotekens uppdrag och verksamhet har på olika sätt speglat sin samtid och är tacksamt att studera om man är intresserad av samhällshistoria, berättar Daniel och fortsätter:

– Nu blev det inte så mycket bibliotekshistoria, kan man väl lugnt konstatera. I stället har mitt fokus i alla anställningar kommit att handla om verksamhetens relevans i relation till förändringar i det omgivande samhället. Folkbildning och lärande har varit i centrum, särskilt i förhållande till teknik- och samhällsutveckling.

Personligen tycker jag att Högskolan i Borås och Bibliotekshögskolan valt en klok väg som fokuserar på generella baskunskaper inom biblioteks- och informationsvetenskap med stort fokus på att förstå kontext, uppdrag och en stark bas i grundläggande vetenskaplig metodik.

Porträttbild Daniel ForsmanDirekt efter studier på Bibliotekshögskolan, och på Göteborgs universitet, fick han en tjänst som ämnesbibliotekarie vid Örebro universitetsbibliotek på ett vikariat som sedan blev en tillsvidareanställning som systembibliotekarie. Efter några år gick flytten till Högskolan i Jönköping där han fortsatte som systembibliotekarie med fokus på att utveckla digitala tjänster. Sedan började han sin chefskarriär.

– Mitt första chefsjobb var på Chalmers tekniska högskola, där jag började som avdelningschef med ansvar för system, webb, fjärrlån, katalog och förvärv. 2013 blev jag bibliotekschef på Chalmers och när biblioteket där gick in i den nybildade Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande blev jag dess första prefekt.

2018 lämnade Daniel forskningsbiblioteken och blev Stadsbibliotekarie i Stockholm med ansvar för stadens folkbibliotek. Nu är det åter dags att röra på sig. I höstas utnämndes han av regeringen till riksarkivarie och 1 mars i år tillträder han sin nya tjänst.

Vad har du haft för relation till högskolan under åren?

– Jag har återkommande haft möjlighet att få gästföreläsa på Bibliotekshögskolan. Oftast har det handlat om systemfrågor, organisation, dilemman eller uppdraget till biblioteken. Vid några tillfällen har jag kunnat medverka vid avslutningsdagen för studenterna och sedan sitter jag även i programrådet för Biblioteks- och informationsvetenskap. Det brukar bli några gånger om året som jag får en chans att träffa studenter och medarbetare vid högskolan.

Vad är det bästa du tagit med dig från Bibliotekshögskolan?

– Jag tror inte det finns någon enskild sak som är det bästa. Snarare har det jag uppskattat med utbildningen och högskolan varierat över tid och med perspektiv.

Hur ser biblioteksbranschen ut idag?

– Biblioteksvärlden är mångfacetterad, men med ett tydligt och starkt gemensamt uppdrag för det allmänna biblioteksväsendet, att bidra till det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

– Givetvis tänker de flesta på böcker och litteraturen när man pratar om bibliotek, men det handlar egentligen inte så mycket om själva artefakten, utan om innehållet, det som är våra gemensamma berättelser och idéer. De kan ta sig olika uttryck och idag ser vi ett ökat behov av att stötta människor i att hitta, ta till sig, förstå, bearbeta berättelser och idéer, men även att skapa egna. Dessa används sedan för bildning, upplysning, utbildning och forskning och kultur på olika sätt. Det gemensamma är att biblioteken samlar och bär våra gemensamma berättelser och att de tillhör oss alla. Det är en verksamhet som är i stark utveckling och som jag tycker är mer relevant än någonsin.

Vad betyder bandet till Bibliotekshögskolan för branschen?

– Det finns ett högt engagemang i branschen för högskolan och utbildningens innehåll. Historiskt har det alltid funnits önskemål om en mer professionsnära utbildning med, de för dagen, aktuella utmaningarna för branschen i centrum.

– Personligen tycker jag att Högskolan i Borås och Bibliotekshögskolan valt en klok väg som fokuserar på generella baskunskaper inom biblioteks- och informationsvetenskap med stort fokus på att förstå kontext, uppdrag och en stark bas i grundläggande vetenskaplig metodik. Uppsatsarbetet ger en chans till specialisering och fördjupning. Utbildningen ger studenter verktyg där de kan bidra med lösningar på komplexa problem och utmaningar. Dagens arbetsliv kräver kontinuerlig kompetensutveckling och utbildningen ger utmärkta förutsättningar för att kunna vara aktiv och delaktig i utvecklingen. Sedan förstår jag att det kan finnas önskemål om mer nyckelfärdiga bibliotekarier som kan specifika system och rutiner. Men, i ärlighetens namn, det där lär man sig snabbt på arbetsplatsen och såväl IT-system som praxis varierar från arbetsgivare till arbetsgivare.

Vad driver dig?

– Jag är utmaningsdriven.

Vad betyder det för dig att utnämnas till Årets alumn?

– Det var förvånande att bli utnämnd till Årets alumn. Vi är många i branschen som studerat på Högskolan i Borås och Bibliotekshögskolan. Att bli uppmärksammad på detta vis känns roligt. Jag hoppas det ger mig ytterligare möjligheter att hålla kontakt med högskolan, dess medarbetare och studenter i olika sammanhang.

Utmärkelsen Årets alumn 2025 delar han med Louise Linderoth, modedesigner.

Aktuell: Årets alumn 2025

Kommer från: Jönköping, bor i Göteborg, arbetar i Stockholm

Jobbar som: Stadsbibliotekarie Stockholm, från 1 mars Riksarkivarie

Gör på fritiden: Saker som får mig att må bra

Mer alumnrelaterat innehåll

Tidigare mottagare av Årets alumn

Gå med i Högskolan i Borås alumnnätverk