Internationell expert lyfter nya perspektiv på brottsförebyggande arbete

Workshopen New frontiers in urban safety and crime prevention samlade drygt 40 deltagare på KTH och ytterligare omkring 80 digitalt. Bland deltagarna fanns representanter för bland annat polisen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Trafikverket, Boverket, kommuner, företag och lärosäten. Även deltagare från Storbritannien och övriga Norden medverkade digitalt.

Crime Science är fortfarande ett relativt nytt forskningsområde i Sverige, men internationellt har området vuxit snabbt under de senaste två decennierna. Genom att analysera brottsmönster, riskmiljöer och människors rörelser vill forskare förstå varför brott koncentreras till vissa platser och hur kunskapen kan användas för att förebygga brott innan de sker.

Crime Science är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som kombinerar kunskap från bland annat kriminologi, geografi, teknik, statistik och polisiärt arbete. I stället för att främst studera varför människor begår brott fokuserar området på hur och var brott uppstår, och vilka åtgärder som kan minska risken för att de sker.

– En av styrkorna med Crime Science är att fokus ligger på konkreta brottsproblem snarare än enbart på kriminalitet i allmänhet. Det hjälper oss att tydligt definiera problemen innan vi börjar diskutera lösningar, säger Kate Bowers.

En stor del av workshoppen handlade om hur forskningsresultat kan omsättas i praktiken. Enligt Kate Bowers behöver forskning och praktik utvecklas tillsammans för att få genomslag i det brottsförebyggande arbetet.

– Ur ett praktiskt perspektiv behöver vi minska brottsligheten på de platser där den faktiskt sker. Vi behöver förstå brottshotspots och identifiera vilka åtgärder som fungerar i just den miljön. Crime Science handlar om ett pragmatiskt förhållningssätt till brottsproblem. Det ger forskning och praktik ett gemensamt syfte, förklarar hon. 

Forskningen väcker intresse hos polisen

En av deltagarna under workshoppen var Martin Hedman, kommunpolis i Globenområdet i Stockholm. Han ville ta del av forskning som kan stärka det lokala brottsförebyggande arbetet.

– Jag arbetar mycket med att analysera lokala problembilder. Därför är jag intresserad av metoder som kan hjälpa oss att göra mer fördjupade analyser av de områden där vi verkar och bättre förstå vilka insatser som ger effekt.

För honom är kopplingen mellan forskning och polisiär praktik särskilt betydelsefull.

– Det är viktigt att vara öppen för ny forskning när den ligger nära det arbete vi gör ute i verksamheten. Där finns kunskap som kan hjälpa oss att utveckla våra arbetssätt och fatta bättre beslut, menar han.

En brygga mellan forskning och praktik

En av panelisterna under dagen var Emelie Eriksson, utredare vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Hon menar att en viktig utmaning är att göra forskningsresultat användbara för dem som arbetar med brottsförebyggande frågor i vardagen.

– Att jobba med brottsförebyggande arbete i praktiken är komplext. Kommuner har olika förutsättningar och arbetar på olika sätt med frågorna. Därför behöver forskningen göras relevant och användbar för praktiker och vi på Brå har ett viktigt uppdrag att översätta forskning så att den blir relevant och lätt att ta till sig för praktiker, säger hon.

Under panelsamtalet lyftes också vikten av att först förstå problemet innan åtgärder sätts in.

– Det kan exempelvis vara att man väljer lättillgängliga åtgärder eller åtgärder som är synliga för allmänheten, exempelvis sätta upp fler kameror, utan att först ha analyserat problemet eller undersökt vilka andra kunskapsbaserade åtgärder som kan vara lämpliga, säger hon.

Samverkan i fokus

Vania Ceccato, professor vid KTH, och Charlotta Thodelius, docent i kriminologi och forskargruppsledare för forskargruppen för polisiära studier vid Högskolan i Borås, ser båda ett värde i att samla forskare och praktiker kring gemensamma frågor.

– Efter dagen tar jag med mig vikten av att knyta ihop Crime Science och brottsprevention, det vill säga hur kunskap om brottssituationella omständigheter kan omsättas i konkreta och kunskapsbaserade förebyggande insatser. Det blev tydligt att brottsprevention kräver kunskap och samverkan mellan flera olika organisationer och kompetenser, säger Vania Ceccato.

– Ja, Crime Science bygger på att forskning och praktik utvecklas tillsamman och inom våra forskningsmiljöer arbetar vi med frågor där forskning och praktik behöver mötas.  Därför är det intressant att se hur Crime Science kan bidra med metoder och perspektiv som stärker det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, säger Charlotta Thodelius.

För Kate Bowers är det breda intresset för området ett gott tecken inför framtiden.

– Jag har blivit uppriktigt imponerad av det stora intresse jag mött här. Jag ser människor från polisen, kommuner, transportsektorn, akademin och andra verksamheter samlas kring de här frågorna. Sverige har många av de rätta förutsättningarna på plats och en verklig potential att utveckla Crime Science som ett etablerat arbetssätt under de kommande åren, säger hon.

Läs mer

Forskargruppen Polisiära studier

Polisprogrammet