Polisen i psykiatrins utkant – digitala system kan stärka polisens beredskap

Antalet ärenden som är relaterade till psykisk ohälsa och suicidförsök har ökat dramatiskt, från 24 731 ärenden år 2017 till 54 737 ärenden år 2024, visar statistik från Polismyndigheten. Samtidigt innebär möten med personer med psykisk ohälsa stora utmaningar för polisen, inte sällan i akuta lägen. Polisförbundet betonar återkommande hur dessa möten riskerar att leda till negativ stress för poliser.

– Vid planerade uppdrag, exempelvis handräckning till vården, kan polisen i vissa fall få information om personen i förväg. Vid akuta 112-larm saknas däremot ofta möjlighet att planera, även när polisen tidigare har mött samma person. Vi har studerat hur digitala system kan öka den mentala förberedelsen hos poliser i ingripandeverksamheten, säger Therese Bäckman, universitetslektor i offentlig rätt och en av forskarna bakom studien.

Forskarna har undersökt hur digitala och algoritm-baserade varningssystem används internationellt, dels inom polisen, dels inom sjukvården, samt fördelarna och nackdelarna med systemen.

Inom sjukvården motiveras användningen främst av arbetsmiljöskäl. Systemen används för att underlätta kommunikationen i risksituationer i syfte öka personalens och patientens trygghet. Polisen däremot använder systemen huvudsakligen för att dela information mellan myndigheter och öka effektiviteten, samt i brottsförebyggande syfte.

– Polisens arbetsmiljö är ett område där vi behöver mer kunskap och där digital information skulle kunna bidra till bättre förberedelser, säger Therese Bäckman.

Kan förbättra bemötande

Resultaten visar att digitala flaggningssystem kan stödja beslutsfattande och förbättra polisens bemötande av personer som lider av psykisk ohälsa och därmed minska våldsanvändningen. Systemen kan också underlätta för informationsdelning och förbättra samarbetet mellan polisen och hälso-och sjukvården. Samtidigt är användningen långt ifrån oproblematisk.

– Användningen väcker många frågor, inte minst kring etiska och juridiska aspekter. Det finns en risk för integritetskränkning och stigmatisering av individer. Den enskildes fri- och rättigheter behöver noggrant vägas mot behovet av effektivitet, mental förberedelse och trygghet hos polisen, säger Therese Bäckman.

Polisens roll behöver förtydligas

I ytterligare en studie har Therese Bäckman undersökt vilka rättsliga förutsättningar som finns för polisen att agera vid tillfälligt omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Studien visar att det finns ett glapp mellan intentionerna i lagstiftningen och hur polisens arbete ser ut i praktiken.

I lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, beskrivs polisens roll främst som stödjande i relation till andra välfärdsaktörer som socialtjänst eller hälso-och sjukvård. Men i verkligheten lämnas poliser ofta ensamma i mötet med personer i behov av psykiatrisk vård, utan stöd av vårdpersonal eller socialtjänst. Statistik från Polismyndigheten visar också att det är polisen som i praktiken ansvarar för att den enskilde individen kommer i kontakt med hälso- och sjukvården i det akuta skedet.

– Personen som lider av psykisk ohälsa och som behöver stöd och hjälp, möts i det initiala skedet av polisen i stället för professionella inom sjukvården eller socialtjänsten. Samtidigt ger lagstiftningen inte stöd för en ordning som innebär att polisen i dessa fall ska vara den mest närvarande aktören. I dessa situationer handlar det inte om brottsbekämpning utan om socialt ansvarstagande åtgärder. Polisens roll i den tidiga vårdkedjan behöver därför tydliggöras och lagstiftningen ses över, förklarar Therese Bäckman.

Forskningen genomfördes med stöd från Centrum för välfärdsstudier (CVS). Nu hoppas Therese på att fortsätta sin forskning på området. Bland annat vill hon undersöka vilka rättsliga regelverk och principer som styr polisens möjligheter att inhämta, dokumentera och behandla personuppgifter om psykisk ohälsa i samband med utryckningar och ingripanden.

– Jag ser behovet av komparativa studier av juridik, etik och tekniska system. En central framtida fråga är också om digitala flaggningssystem kan användas för att förbättra polisens arbetsmiljö, avslutar hon.

Läs mer

Läs studierna:

Bäckman, T., Sandegård, E. & Thodelius, C. The role of digital and algorithm-based alert systems in policing mental health crises: a scoping review. Health Justice 13, 75 (2025).

Bäckman, T., Sandegård, E. & Thodelius, C. I psykiatrins utkant: Rättsliga förutsättningar och rättssäkerhetsbrister vid polisens tillfälliga omhändertaganden av personer med psykisk ohälsa.

Forskningen har finansierats med forskningsstöd på 750 000 kr från Centrum för välfärdsstudier (CVS):

Centrum för välfärdsstudier (CVS) - Högskolan i Borås