Uppföljning och analys

Högskolans har en implementerad uppföljningsmodell för kvalitetssäkring av utbildning. Det övergripande målet för modellen är att högskolans utbildningar ständigt utvecklas genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Högskolans uppföljning och analys av utbildningar innefattar följande typer av uppföljning och analys:

omvärldsbevakning
löpande kursutvärderingar
årliga programutvärderingar
lokala utbildningsutvärderingar
nationella utbildningsutvärderingar

Omvärldsbevakning

Akademins omvärldsbevakning sker dels genom att externa ledamöter ingår i program- och akademiråd, och dels genom arrangerande av och deltagande i större och mindre evenemang tillsammans med det omgivande samhället. Även akademins centrumbildningar utgör viktiga kontaktytor mot det omgivande samhället.

Inom lärarutbildningar och pedagogiskt arbete utgör närliggande kommuner och regionala samarbetsorgan, liksom nationella fora för lärarutbildning, de huvudsakliga kontaktytorna för omvärldsbevakning. Mycket av kontakterna med omgivande samhälle och verksamheter sker via Regionalt utvecklingsCentrum (RuC), genom uppdragsutbildning, fristående kurser samt kunskapsspridning och kompetensutveckling.

Inom biblioteks- och informationsvetenskap finns, främst genom varumärket Bibliotekshögskolan (BHS), samarbete med nationella och internationella samarbetspartners, både bilateralt och genom iSchoolsnätverket. Dessutom deltar BHS varje år på Bokmässan, samt arrangerar ett flertal återkommande konferenser. Medarbetare inom biblioteks- och informationsvetenskap bedriver även uppdragsutbildning och forskning, samt utredningsuppdrag inom professionsområdet. Inom biblioteks- och informationsvetenskap finns dessutom Centrum för kulturpolitisk forskning (KPC), vilket är en av högskolans centrumbildningar.

Inom informationsteknologi sker omvärldsbevakning genom deltagande i branschorganisationer och akademiska nätverk. För IT-området utgör centrumbildningen SIIR en viktig kontaktyta inom området Handel & IT. Högskolan arrangerar också en årligt återkommande ITSM-konferens.

Programråd

Vid akademin finns fyra programråd, vilka tillsammans täcker in samtliga utbildningar vid akademin:

Programrådet för lärarutbildningar och utbildningar inom pedagogiskt arbete.
Programrådet för förskollärarutbildningar.
Programrådet för utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap. Omfattar samtliga utbildningar inom Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap (BoI).
Programrådet för utbildningar inom IT. Omfattar samtliga utbildningar inom Institutionen för informationsteknologi (IT).

Akademiråd

Akademirådet fungerar som ett rådgivande organ till akademichefen. Rådets möten är ett forum för strategiska diskussioner avseende akademins utbildning, forskning och samverkan med omgivande samhälle. Utgångspunkt för detta är omvärlds-, kvalitets- och resultatanalys av akademins verksamhet. I rådet ingår sex externa ledamöter från akademins professionsområden, varav en är ordförande, samt lärar- och studentrepresentanter.

Alumnundersökningar

Vid högskolan utförs regelbundet alumnundersökningar, såväl högskoleövergripande, som institutionsspecifika. Det huvudsakliga syftet med alumnundersökningar är att undersöka hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet, men de ger även värdefull återkoppling om utbildningarnas kvalitet och relevans. Högskolans årliga alumnundersökning publiceras under titeln Boråsakademiker och finns tillgänglig i DiVA. Lärarutbildningarna vid akademin deltar i den årliga nationella alumnundersökning som utförs av Lärarutbildningskonventet.

Studentbarometer och medarbetarenkät

De synpunkter som framkommer i högskolans studentbarometer och medarbetarenkät är ett viktigt underlag för akademins arbete med att skapa en god studiemiljö, respektive en attraktiv arbetsplats. Resultaten i studentbarometern och medarbetarenkäten presenteras och diskuteras både på personalmöten och i akademins ledningsråd. Dessa diskussioner utgör sedan grund för beslut om åtgärder eller särskilda satsningar på lite längre sikt, exempelvis i verksamhets- och handlingsplaner.

Löpande kursutvärderingar

Akademiernas arbete med kursutvärderingar styrs till inriktning och resultat av högskolans gemensamma riktlinjer för löpande utvärdering av kurser (Dnr. 589-17). Akademins rutin för kursutvärdering (Dnr. 140-18) konkretiserar riktlinjerna och ger stöd i utförandet av kursutvärderingar genom att specificera ansvar och beskriva de uppgifter som utförs.

Syftet med kursutvärderingar är enligt riktlinjerna och rutinerna att:

möjliggöra för studenter att utöva inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande
utgöra underlag för systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildning
utgöra underlag för lokala och nationella utbildningsutvärderingar

Huvudfokus för kursutvärderingarna är huruvida kursens genomförande har varit till stöd för studenternas lärande. Kursutvärdering baseras på ett flertal underlag, vilka tillsammans möjliggör en analys av kursens genomförande, relation till andra kurser och utvecklingsbehov. Varje kursutvärdering sammanställs i en kursrapport, där kursansvarig redogör för de förbättringsåtgärder som ska genomföras till nästa kursstart. Det åligger ansvarig chef att ta del av kursrapporten och tillse att nödvändiga förändringar genomförs. Tillvaratagande av analysresultatet säkerställs vidare genom att det, enligt akademins beredningsrutin, i beslutsunderlag till utbildningsutskotten vid granskning och fastställande av kursplaner ska framgå hur resultatet av kursutvärderingen har beaktats i förslag till revidering av kursplan.

Samtliga kursansvariga och chefer vid akademin måste känna till sitt ansvar och sina arbetsuppgifter i samband med kursutvärdering. En detaljerad beskrivning av arbetsuppgifter och ansvar för de olika rollerna finns på akademins sida för arbete med kursutvärdering, se länk nedan.

Årliga programutvärderingar

Akademiernas arbete med årliga programutvärderingar styrs till inriktning och resultat av högskolans gemensamma riktlinjer för utvärdering av utbildningsprogram (Dnr 589-17). Akademins rutin för programutvärdering (Dnr – ej fastställd) konkretiserar riktlinjerna och ger stöd i utförandet av programutvärderingar genom att specificera ansvar och beskriva de uppgifter som utförs.

Syftet med programutvärderingar är enligt riktlinjerna och rutinerna att:

möjliggöra för studenter att utöva inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande
utgöra underlag för systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildning
utgöra underlag för lokala och nationella utbildningsutvärderingar

Ett viktigt fokus för programutvärderingarna är huruvida programmets genomförande har gett möjlighet för studenterna att ta ansvar för sitt eget lärande. Programutvärdering baseras på ett flertal underlag, vilka tillsammans möjliggör en analys av samband mellan programmets kurser, samt mellan examensmål, lärandemål, undervisningsformer och examinationer. Varje programutvärdering sammanställs i en programrapport, där programansvarig beskriver programmets utvecklingsbehov. Det åligger ansvarig chef att ta del av programrapporten och värdera förslag till åtgärder och vidareutveckling. Tillvaratagande av analysresultatet säkerställs vidare genom att det, enligt akademins beredningsrutin, i beslutsunderlag till utbildningsutskotten vid mindre revisioner av utbildningsplaner ska framgå hur resultatet av programutvärderingen har beaktats.

Samtliga programansvariga och chefer vid akademin måste känna till sitt ansvar och sina arbetsuppgifter i samband med programutvärdering. En detaljerad beskrivning av arbetsuppgifter och ansvar för de olika rollerna finns på akademins hemsida, se länk nedan.

Lokala utbildningsutvärderingar

Högskolan genomför lokala utbildningsutvärderingar, där också externa sakkunniga ingår. Genomförande av lokal utbildningsutvärdering regleras av de högskolegemensamma styrdokumenten Utvärderingscykel och regler för lokala utvärderingar 2017-2022 (Dnr. 135-17) och Handläggningsordning för utvärdering av utbildning (Dnr. 867-16). Processen är uppdelad i tre faser om vardera 6 månader, där förstudie, audit (granskning) och förbättringsarbete utgör de huvudsakliga delarna. Ansvarig för processen är akademichef. Granskande och beslutande instans utgörs av FoU-nämnden och, i förekommande fall, rektor.

För de utbildningar som i högskolans lokala utbildningsutvärdering inte bedöms ha tillräckligt hög kvalitet ska en handlingsplan tas fram och tillstyrkas av FoU-nämnden. Utbildningen kan inte ingå i akademins utbildningsutbud förrän nämnden har tillstyrkt både handlingsplanen och utbildningsplan för utbildningen.

Av akademins utbildningar kommer utbildningar inom IT (tre kandidatprogram samt magister- och masterutbildning i informatik, samt Webbredaktörsutbildningen med inriktning informationsarkitektur) att granskas under 2018-2019. Dessa år granskas även utbildningar inom ekonomi, inklusive affärsinformatik. Utbildningar och kurser, inklusive forskarutbildning, inom området biblioteks- och informationsvetenskap, granskas 2020-2021. Under 2020-2021 granskas även masterprogrammet i pedagogiskt arbete, samt fristående kurser inom högskolepedagogik. Lärarutbildningarna är undantagna lokal utbildningsutvärdering under perioden 2017-2022, eftersom de ingår i nationell utbildningsutvärdering 2018-2019.

Till stöd för genomförande av nationella utbildningsutvärderingar finns vid akademin Rutin för arbetsprocess i samband med Universitetskanslersämbetets utvärderingar av utbildningar vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (Dnr 710-17).

Nationella utbildningsutvärderingar

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har för perioden 2017-2022 infört en ny modell för granskning av högre utbildning. UKÄ gör fyra typer av granskningar för att säkra kvaliteten i den svenska högskolan. En del av denna modell utgörs av nationella utbildningsutvärderingar, där UKÄ fokuserar på hur utbildningen säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att nå examensmålen. Granskningarna ska också bidra till lärosätenas eget utvecklingsarbete av kvaliteten på utbildningarna. Underlag för UKÄ:s granskning är lärosätets självvärdering, studenternas självständiga arbeten och intervjuer med företrädare för den granskade utbildningen, studenter och doktorander samt underlag som belyser lärosätet i ett nationellt perspektiv. När granskningen är klar får lärosätet antingen omdömet hög kvalitet eller ifrågasatt kvalitet. Vid ifrågasatt kvalitet har lärosätet ett år på sig att lämna in en redovisning av vidtagna åtgärder varefter UKÄ gör en ny bedömning. Om bristerna finns kvar återkallas examenstillståndet.

Av akademins utbildningar är det lärarutbildningarna som ingår i nationell utbildningsutvärdering. Detta sker 2018-2019, där förskollärar- och grundskollärarutbildningar har inletts under våren 2018 och utvärdering av ämneslärarutbildningen initieras hösten 2019.