I Åsa Lindberg-Sands rapport Läranderesultat som utgångspunkt för högskolans kurs- och utbildningsplaner kan du läsa mer om olika konsekvenser av att använda läranderesultat som utgångspunkt i kurs-och utbildningsplaner. Trots att Lindberg-Sand delvis kritiserar ”goda råd” lämnas några nedan.

Learning Outcomes – förväntade studieresultat/läranderesultat

De förväntade studieresultaten bör formuleras av kursansvarig(a) lärare med ett helhetsperspektiv på den utbildning kursen ingår i.

De förväntade studieresultaten ska formuleras så att:

• det framgår vilka kunskaper, färdigheter och/eller vilken kompetens studenten minst ska ha efter avslutad kurs
• de är begripliga för studenter och lärare och andra intressenter (arbetsgivare)
• de ska identifiera centrala kunskapsmål
• de ska vara utgångspunkt för kurs- och utbildningsplanering
• de ska kunna vara utgångspunkt för examination
• de ska vara utgångspunkt för uppföljning och kvalitetssäkring

De förväntade studieresultaten ska också knyta an till de generella examensmålen: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Hur kan jag skriva? (några exempel)

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• beskriva något
• förklara något
• tillämpa något
• identifiera något
• analysera något
• granska något
• värdera något
• hantera något
• producera något
• planera något
• visa på något
• utföra något

Allt ska hänga ihop och det krävs en tydlig progression.

I de förväntade studieresultaten ska det framgå att det sker en progression mellan de olika nivåerna (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Det ska även framgå att det sker progression inom nivån vad gäller förväntade studieresultat, undervisningsformer och examination.

• Hur uttrycks de förväntade studieresultaten i början av utbildningen?
• Vilken grad och form av undervisning behövs vid vilket tillfälle under utbildningen/kursen?
• Hur stämmer examinationsformen och den kunskap som efterfrågas överens med det som är uttryckt i de förväntade studieresultaten?