Välfärdsstatens litterära paradigm. Litteraturens funktion i Sverige 1937–1976

Välfärdsstatens litterära paradigm. Litteraturens funktion i Sverige 1937–1976

Tidigare forskning har undersökt den kulturpolitiska debatt som ledde fram till de politiska reformerna, samt den påverkan som besluten kom att ha på författarnas ekonomiska situation. Vad som däremot har saknats är en analys av förändringarna i litteraturens funktion som också äger rum under den aktuella perioden.

I projektet har vi fokuserat på de punkter där litteraturens funktion problematiseras: det vill säga där litteraturen, eller en specifik aspekt av den, synliggörs som ett fenomen i behov av en (kultur)politisk åtgärd. Projektet skärskådar därför de ögonblick och processer i vilka den litterära praktiken, produktionen eller konsumtionen blir föremål för distinktioner, klassifikationer, regleringar eller politiska ingrepp.

Utifrån en bred och tvärvetenskaplig uppsättning teorier, metoder och forskningsmaterial har vi använt kulturpolitiken som ett prisma genom vilket vissa grundläggande relationer mellan konst, litteratur, politik och liv blir möjliga att urskilja – något som inte är möjligt genom mer traditionella envetenskapliga perspektiv. Projektet är därmed samtidigt ett korrektur till de dominerande samhällsvetenskapliga perspektiv som har varit styrande för forskningen om kulturpolitik. I det sammanhanget har 1900-talets konst och litteratur ofta framställts som en kritisk motpol till välfärdsstatens instrumentella förnuft och sociala ingenjörskonst. Icke desto mindre är det slående hur ofta politiken och konsten delar samma grundläggande ambitioner även om de tar sig skilda uttryck.

Den svenska välfärdsstatens historia brukar framställas som ett stort socialt och ekonomiskt projekt. De mest anmärkningsvärda resultaten av forskningsprojektet är hur de nordiska välfärdsstaternas framväxt, däribland den svenska, i minst lika hög grad var kulturpolitiska och estetiska projekt. I själva verket kan man med Foucault beskriva dem som uttryck för en biopolitik som med kulturpolitiska styrmedel ville forma, rikta och vitalisera medborgarnas liv – ytterst i syfte att skapa en mer ”modern” och mer levande befolkning.

Projektledare

Jon Helgason, docent vid Linnéuniversitetet

Publikationer

Forskare/Medarbetare

Forskargrupper

Områden

Centrumbildningar

Finansiärer