Christer Theandersson är huvudförfattare för rapporten från det ena av två separata forskningsprojekt, som undersökt liknande frågor. Heaven or hell?: Universitets- och högskoleanställdas upplevelser av arbete och privatliv under första vågen av Covid-19 (Theandersson & Arvidsson, Högskolan i Borås 2021), har Christer Theandersson skrivit tillsammans med tidigare masterstudenten Julia Arvidsson. Det empiriska materialet användes i hennes masteruppsats i arbetsvetenskap.

Undervisande och forskande respektive stödpersonal har svarat på enkäter i syfte att visa hur det utökade distansarbetet i samband med första vågen av Covid-19 påverkade faktorer relaterade till arbetssituation, arbetstider och privatliv.

Resultaten visar att det fanns både likheter och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna, men att det framför allt var adjunkter och lektorer som upplevde ökade arbetskrav och försämrad balans mellan arbete och privatliv.

– Forskning visar att grupper som har många sociala kontakter kan uppleva det som mest belastande när de förlägger arbetet på distans. Lärare är en yrkesgrupp som verkar ha upplevt det som mest arbetsamt, även inom annan utbildning. De kan behöva mer stöd, säger Christer Theandersson.

Samtidigt var det framför allt kategorin stödpersonal som uppvisade förhöjd autonomi efter det utökade distansarbetet. Gemensamt för alla yrkesgrupper är att de upplevt större svårigheter att hålla isär arbete och privatliv, det finns en större benägenhet att arbeta utanför normal kontorstid.

Lärare intervjuades om organisation och ledning

Under ett öppet lunchseminarium 27 januari presenterar Christina Mauléon, universitetslektor vid Institutionen för företagsekonomi och textilt management, resultaten från sin CVS-finansierade forskningsstudie som utfördes av fyra forskare vid två lärosäten. Studien resulterade i artikeln När pandemin kom till ­byråkratin: Från campus till distans­undervisning på 1 dygn (Lidholm, Mauléon, Müllern och Solli, O&S 2021:1)

I artikeln belyser författarna de spänningsförhållanden som finns mellan byråkratisk styrning av verksamheten och professionsstyrning. Under våren 2020 intervjuades lärare från två svenska lärosäten om hur de upplevde och genomförde den dramatiska och krisdrivna övergången från campusdriven undervisning till digital undervisning under våren 2020. En tydlig lärdom av studien, skriver författarna, är att lärarna var de som hade kapacitet att hantera situationen – inte universitetsledningarna.

Det har ofta varit upp till lärarna själva att finna lösningar på såväl de didaktiska och tekniska som de organisatoriska problem som uppstått under krisen. I likhet med andra delar av välfärdssamhället har planer och konkret administrativt stöd saknats för att hantera den digitala omställningen. Men bristen på behovsanpassat stöd kan inte enbart tolkas som ett uttryck för bristande styrning utan har också medfört ökad professionell autonomi och kollegial styrning.

Läs mer

Lunchseminarium 27 januari: Övergången till digital undervisning – ett fall av bristfällig styrning eller ökad tillit?

När pandemin kom till byråkratin

Heaven or hell?: Universitets- och högskoleanställdas upplevelser av arbete och privatliv under första vågen av Covid-19

Christer Theandersson 
Christina Mauléon