Ny milstolpe uppnådd: 30 doktorander inom Resursåtervinning

2021-12-08

Forskarskolan inom Resursåtervinning är minst sagt en framgångsrik historia – och nu är en ny milstolpe passerad. Under slutet av 2021 har forskarskolan över 30 doktorander, och antalet fortsätter att öka.

Sedan forskarskolan fick rättigheter år 2010, och sedan sina första doktorander 2011, har den vuxit i popularitet. Tidigare har antalet doktorander legat på ett stadigt 20-tal, men det är sedan länge passerat nu.

Ökning av medel och externa doktorander

Tomas Wahnström är studierektor för forskarutbildningen inom Resursåtervinning. Han berättar att den senaste tidens ökade stöd, såväl internt som externt, har möjliggjort för forskarskolan att expandera kraftigt.

– Vi har till exempel fått fakultetsmedel, vilket har gjort stor skillnad för vår möjlighet att ta emot doktorander, berättar Tomas Wahnström.

Dessutom är ungefär två tredjedelar av doktoranderna externa doktorander, tidigare kallat samverkansdoktorander, vilket också har möjliggjort för expansionen.

– Vi har många externt finansierade doktorander, vilket innebär att doktorandlönen betalas av en annan organisation där doktoranden har sin anställning. Det är en god investering för företag som vill ligga i framkant inom sitt område, säger han.

God mångfald

Under de senaste åren har gruppen doktorander förändrats till det bättre när det kommer till mångfald.

– Vi har en god blandning i gruppen, som det ser ut nu har vi en könsmässigt blandad grupp och många nationaliteter representerade. Det är en väldigt internationell och givande miljö, säger Tomas Wahnström.

Flera internationella framgångsfaktorer

Mohammad Taherzadeh är professor inom Resursåtervinning och föreståndare för forskarskolan. Han instämmer med Tomas Wahnström om flera av framgångsfaktorerna.

– Det finns ett stort intresse för Resursåtervinning som område. Vi arbetar rätt i tiden och många företag som har arbetat med fossila råvaror är i en omställningsfas och det finns ett internationellt intresse och en ny marknad. Då är doktorander är en bra investering, Vi ser också att många länder utanför Europa satsar väldigt mycket inom det här området, berättar Mohammad Taherzadeh.

Labbmiljöerna och tvärvetenskapligheten gör högskolan unik

De unika labbmiljöerna, och att hans egen och kollegornas forskning ligger i framkant inom området är också bidragande faktorer, tror Mohammad Taherzadeh.

– Vår labbmiljö är unik, vilket gör att vi erbjuder unika möjligheter för doktoranderna att testa sina idéer. Vi producerar ganska mycket publikationer, det är också en faktor som ger oss ett gott rykte, och vi har många stora namn inom området. Vi är helt klart ett attraktivt lärosäte, säger han.

Att högskolan är ett mindre lärosäte är inget som har varit något hinder – tvärtom. Närheten till andra områden och forskargrupper är istället bra förutsättningar för tvärvetenskapligt samarbete.

– Kombinationen mellan textilföretag och bioteknik kanske man inte kopplar ihop direkt, men när vi träffas upptäcker vi att vi har många gemensamma problem och möjligheter. Vi kan enkelt arbeta tvärvetenskapligt och upptäcka nya områden och samarbetsmöjligheter. Det är fördelar som vi har dragit nytta av i forskningen, och som har smittat av sig på forskarutbildningen, berättar han.

– Vi ser fram emot att satsa ännu mer på tvärvetenskapligheten, det är en fantastisk resurs som vi har hos oss. Det är också en miljö som vi kan erbjuda de här doktoranderna, det ger dem stora möjligheter att profilera sig och öppna dörrar inför framtiden.

Vad är nästa steg?

– Vi siktar helt klart på att fortsätta expandera på sikt. Vi har skapat en god struktur och bra handledningsmöjligheter. Innan jag har gått i pension vill jag sikta på 50 stycken, avslutar Mohammad Taherzadeh.

Forskningen inom Resursåtervinning bedrivs vid Swedish Centre for Resource Recovery vid Högskolan i Borås.