Huvudsyftet med projektet var att utbilda en ny generation forskare som är villiga att ta sig an utmaningar i samhällen som är relaterade till värdighet i ålderdom. Femton doktorander har undersökt frågor som vård och omsorg ur äldres perspektiv i olika europeiska länder, användningen av ny digital teknik och komplexiteten och betydelsen av genus i vård och omsorg. Det kan till exempel handla om hur karriärvägarna ser ut inom vården, för män respektive kvinnor.

Känslomässigt stöd och kontroll

Kristina Nässén, universitetslektor och projektledare vid Högskolan i Borås samt handledare åt tre av doktoranderna, berättar:

– Ett viktigt resultat under projektets gång är att äldre människor själva uttrycker att de vill ha känslomässigt stöd, inte bara praktiskt stöd vid långvarig vård och omsorg. De vill också känna kontroll i situationen som de befinner sig i. Vad vår forskning visar är att detta att vara beroende av andra inte nödvändigtvis upplevs som svårt, utan att det är kvaliteten på den vårdande relationen som är avgörande för upplevelsen av välbefinnande.

Två av doktoranderna antogs vid Högskolan i Borås. Lamprini Xiarchi från Grekland och Karoline Lang Mathiesen, från Danmark, fick en knepig start under pandemiåren då de fick genomföra studierna från sina respektive hemländer. I arbetet med sin avhandling har Lamprini Xiarchi fokuserat på legitimerade sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters erfarenheter av att arbeta med att vårda äldre, utifrån ett genusperspektiv. I en tidigare intervju berättar hon:

– Skandinaviska samhällen främjar jämställdhet, men det finns fortfarande löneskillnader och det är fler män i ledande positioner. I alla europeiska länder som vi studerar vet vi från tidigare forskning att könsroller och samhällets förväntningar påverkar yrkesval och den fortsatta karriären.

Tillskott av värdefulla kompetenser

I arbetet med sin avhandling undersöker Karoline Lang Mathiesen bland annat vilka unika nödvändiga kompetenser som behövs hos legitimerade sjuksköterskor som vårdar äldre människor. Genom intervjuer och observationer vill hon förstå den vårdande relationen mellan sjuksköterskor och äldre som vårdas i hemmet.

De två doktoranderna bidrar genom detta EU-projekt med nya värdefulla erfarenheter från sina hemländer.

– Förhoppningsvis är det också så att genomförandet av större internationella forskningsprojekt stärker både forskningsområdet Människan i vården såväl som högskolans anseende och trovärdighet, säger Kristina Nässén.

Lamprini Xiarchis och Karoline Lang Mathiesens forskarutbildning löper över fyra år, och därmed har de ett år kvar med sina doktorandprojekt. Doktoranderna på de övriga lärosätena söker sig just nu sig vidare till postdoktortjänster, för att sprida synen på vad värdighet inom äldrevården betyder.

Läs mer

Totalt har nio lärosäten från Sverige, Norge, Danmark, Grekland och Storbritannien ingått i projektet som pågått mellan 2019 och 2023. Projektet leddes av University of Brighton och finansierades av EU-kommissionen inom Marie Sklodowska-Curie Innovate Training Network.

Mer om Innovatedignity

Om forskningen inom Människan i Vården

Tidigare nyhet: ”Det handlar om människovärde” – nya projekt för värdig äldrevård

Filmer om de två projekten vid Högskolan i Borås

De två doktorandprojekten vid högskolan i Borås har generat två filmer:

Living well in care systems – att uppleva välbefinnande i vård och omsorg (Youtube)

Vad äldre upplever. Teknologi och genus i vården (Youtube)