Hur och varför människor läser formas inte bara av deras egna behov och intressen. Anna Lundh och Linnéa Lindsköld har i tidigare forskning visat hur läsningen varit ett politiskt verktyg för att fostra och bilda svenska medborgare under välfärdssamhällets uppbyggnad. Nu vänder de blicken mot andra grupper som forskare, författare och kritiker, samt professionella grupper som lärare, bibliotekarier och läsfrämjande organisationer.

– Det finns flera professioner och organisationer som vill främja folks läsning, men mycket i detta arbete tas för givet, till exempel vad läsning gör med folk och varför det är viktigt, och vilka som läser på rätt eller fel sätt. De här frågorna problematiseras sällan, och det vill vi göra genom att studera var de olika argumenten kommer ifrån och hur de har vuxit fram, säger Anna Lundh, docent i biblioteks- och informationsvetenskap.

Hon konstaterar att vi med läsning pratar om många olika saker, typer av litteratur och syften:
– Debatten vinner på ett mer specialiserat språk.

Projektet Det lilla livets läsning leds av Åsa Hedemark, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. De tre forskarna har samarbetat i flera projekt och kompletterar varandra med sina olika perspektiv på läsforskningen.

Sagoböcker och debattartiklar

För att svara på sina forskningsfrågor kommer de att undersöka vitt skilda material från 1930-talet till 2010-talet. Det kan handla om mer eller mindre explicita instruktioner kring läsning i broschyrer, debattartiklar eller förord i sagoböcker, för att nämna några exempel.
– Genom att studera det här materialet kommer vi se olika typer av ideal och genrer, vad som lyfts fram och varför. I dag ses läsning ofta som något positivt och självklart, men en forskares roll är också att ifrågasätta även det som ses som positivt, säger Linnéa Lindsköld, docent i biblioteks- och informationsvetenskap.

Bland bibliotekarierna hon möter när hon föreläser om sin forskning märker hon ett stort intresse efter mer kunskap om läsning i ett brett, historiskt perspektiv.
– Det finns ett stort sug efter kunskap om hur läsning i hemmen har formats, hur den har förändrats över tid och vilket inflytande som olika aktörer har och har haft, säger Linnéa Lindsköld.

Läs mer

Projektsida för Det lilla livets läsning
Anna Lundh 
Linnéa Lindsköld