Ett nytt EU-direktiv träder i kraft i januari 2025 med krav på separat insamling av begagnade textilier, vilket innebär att textilier som tidigare slängts i soporna nu kommer att samlas in. Samtidigt ökar konsumenternas efterfrågan på hållbara material och produkter. Sammantaget finns det ett enormt behov av att skala upp lösningar för textilåtervinning, i Europa och globalt. Detta skapar ett komplext problem i leveranskedjan där optimalt beslutsfattande är avgörande för att både kunna skala upp och samtidigt vara hållbar, på ett genomförbart sätt, säger Rudrajeet Pal, professor i textilt management vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås och projektledare för Restortex.

– Det finns flera faktorer som måste beaktas om man ser det ur ett hållbarhets- och kommersiellt affärsperspektiv, sa han. Det finns många frågor som står i vägen för textilåtervinning till exempel information om vilket textilavfall som finns, var och hur mycket? Vilken återvinningsteknik är det bästa alternativet enligt avfallsspecifikationen? Vad är bearbetnings- och transportkapaciteten och kostnaderna för hantering av textilavfall? Uppfyller den återvunna produktionen kvalitets-, säkerhets- och hållbarhetskriterier? Vad är efterfrågan från varumärken vid köp av återvunnet material? Och så vidare.

Rudrajeet Pal menar att det kommer att bli komplext för intressenterna, såsom återvinningsföretag, varumärken och avfallshandlare som arbetar i denna värdekedja. Därför ska projektet Resortex med forskare från Textilhögskolan, Linköpings universitet och Högskolan i Gävle, och Indian Institute of Technology i Delhi och National Physical Laboratory (CSIR) i Indien, utveckla och testa ett omfattande datadrivet verktyg som kan göra det lättare att ta beslut och ge rekommendationer.

Indien en viktig hub för textilåtervinning

I dag är Indien en av världens största importörer, återvinnare och exportörer av begagnade textilier och har omfattande investeringsprojekt och multinationella samarbeten kopplade till textilåtervinning. Abhijit Majumdar är professor vid Indian Institute of Technology i Dehli och deltar i projektet:

– Indien är nu redo att bli ett av världens viktigaste återvinningscentrum. Panipatregionen har mer än trehundra mekaniska återvinningsföretag som levererar återvunnet garn till stora klädmärken. Nu investerar textilåtervinningsföretag i modern teknik och utforskar nya affärsmodeller för att omforma denna industri, säger han.

Flera företag deltar i projektet

I Resortex ingår forskare från flera discipliner (beslut, textil, värdekedja och logistik) tillsammans med flera företag (Aditya Birla Fashion & Retail Limited, Easy to Trust), från både Sverige och Indien. Mari Hellblom är grundare av företaget Easy To Trust:

– Easy To Trust kommer att stödja projektet i att utveckla användargränssnittet för beslutsstödsverktyget, samtidigt som vi förbättrar datavisualisering och effektiviserar datahantering genom automatisering i vår molnbaserade plattform. Vi kommer också att stödja med att identifiera relevanta nyckeltal för att hantera cirkulariteten i processen, säger hon.

Projektet pågår till 2026 och finansieras av Formas i Sverige och Institutionen för naturvetenskap och teknik vid Indian Institute of Technology i Dehli inom ramen för ”Indo-Svensk gemensam utlysning inom cirkulär ekonomi".

Läs mer

Om projektet 

Om samarbete kring textilåtervinning  

Om utlysningen