RESORTEX

Utveckling av värdekedjor för textil fiber-till-fiberåtervinning i en hållbar cirkulär ekonomi

RESORTEX

Ur ett svenskt perspektiv är ofta välgörenhetsorganisationer tongivande för insamling och hantering av använda textilier, men det finns även gott om kommersiella spelare som medverkar i dessa flöden. Tillsammans utgör de ett komplext nationellt såväl som internationellt nätverk av aktörer som får en allt större betydelse i takt med att nya regelverk på EU-nivå utformas och efterfrågan på hållbara material och produkter ökar bland konsumenter. Nya teknologier såsom automatisk sortering av textilmaterial och kemiska återvinningsprocesser har skapat nya förutsättningar för textil återvinning inom Europa. För att kunna hantera kommande volymökningar och effektivisera systemet ytterligare behöver det dock utvidgas till att också omfatta andra delar av världen, exempelvis Indien. Indien är idag en av världens största importörer av använda textilier och man har omfattande investeringsprojekt och multinationella samarbeten kopplade till textil återvinning. Indien blir därmed ur ett svenskt perspektiv en allt viktigare samarbetspart vad gäller textil återvinning.

För att kunna överkomma de utmaningar som idag finns på produkt-, process- och kedjenivå i det textila återvinningssystemet krävs avancerat beslutsfattande som tar hänsyn till systemet i dess helhet. En grundläggande idé i detta projekt är att ett data-drivet beslutsstöd skulle kunna stödja systemets olika intressenter (t.ex. sorteringsbolag, återvinningsbolag, cirkulära materialanskaffare, tillverkare och detaljhandelsföretag) när de utformar textila återvinningskedjor. RESORTEX syftar därför till att utveckla och implementera ett system för beslutsstöd som kan hjälpa företag att designa mer effektiva värdekedjor för textil fiber-till-fiberåtervinning av använda kläder.

Förväntade effekter och resultat

Systemet som ska utvecklas inom ramen för projektet ska på ett interaktivt och dynamiskt sätt stödja utformningen av effektiva och optimerade kedjor för återvinning, där utbudet av råmaterial på bästa sätt matchas med nuvarande marknadsbehov. En utmaning som finns idag är att textilavfall inte hanteras och säljs i ett standardiserat utbud av materialkategorier Detta försvårar en effektiv långsiktig utveckling och planering av kedjorna. RESORTEX kommer därför också att undersöka hur ett mer standardiserat utbud av materialkategorier kan skapas, och vilka positiva effekter detta kan få. På ett mer övergripande plan förväntas beslutsstödet bidra till en större förståelse för potentialen i olika affärsmodeller och värdeskapande i textila återvinningskedjor. RESORTEX kommer också karaktärisera de flöden av råmaterial som finns i systemet för att uppnå en bättre standardisering av dessa.

Planerat upplägg och genomförande

Projektet kan delas in i fyra arbetspaket;

  1. Kartläggning av nuvarande flöden samt möjligheter till en bättre framtida utformning och värdeskapande i det globala textila återvinningssystemet,
  2. Framtagning av relevanta kriterier för ett data-drivet beslutsstöd samt dess design och modellering,
  3. Undersökning av hur olika materialkategorier kan standardiseras, samt hur detta kan leda till mer effektiva återvinningsprocesser, samt
  4. Användning och uppskalning av olika affärsmodeller i samband med implementering av resultaten från arbetspaket två och tre.

RESORTEX är ett multi- och interdisciplinärt projekt med basen i de tre områdena cirkulära värdekedjor, beslutsstöd, samt textilåtervinning. Det består av ett indisk-svenskt konsortium med fyra universitet, ett forskningsinstitut, samt två mindre SME-företag som arbetar med textilåtervinning respektive IT. Utöver detta deltar också två större multinationella företag inom textilindustrin (ett svenskt och ett indiskt) som referenser och ”bollplank” i projektet. Projektet bidrar främst till de globala målen 8, 9, 12 och 17, och dess resultat kommer spridas genom ett stort antal olika aktiviteter, däribland författandet av vetenskapliga artiklar, presentationer för forskare såväl som praktiker, genom sociala medier, konferenser, etc.