Detta doktorandprojekt bedrivs inom området Människan i vården i ämnet vårdvetenskap med inriktning organisering. Projektet har sin hemvist i forskargrupperna Arbetsliv och välfärd och Prehospen.

Bakgrund

Utgångspunkten är ett pågående projekt: ”ViPHS ” (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan), där videostöd för prehospital bedömning av stroke utvecklas, implementeras och utvärderas. Genom att koppla regional strokejour till ambulanser via video skapas förutsättningar för högre kvalitet i den prehospitala bedömningen och handläggningen av transport till lokalt sjukhus för trombolys eller regionalt strokecenter för trombektomi. År 2018–2019 gjordes en första klinisk implementering i 3 ambulanser i regionen. År 2020-2022 sker en större klinisk testimplementering i 12 ambulanser, vilket ger en unik möjlighet att studera vad digitaliseringen av hälso- och sjukvård kan innebära – inte bara ur ett användar- och patientperspektiv – utan också ur makt-, organisations- och professionsperspektiv.

Syfte

Ett första syfte i detta doktorandprojekt är att undersöka hur videokonsultation, som ett digitalt organiserande verktyg, påverkar inter- och intraprofessionella relationer och ansvarsförhållanden. Frågor ställs om och hur verktyget kan bidra till ökad förståelse mellan professioner eller om – och i så fall hur – det kan ge upphov till konkurrens mellan olika professionella anspråk och kunskapsdomäner. Ett andra syfte är att förstå hur verktyget och de professionella interaktionerna i sin tur bidrar till patientens upplevelse av vårdsituationen.

Kunskapsläget

I projektet kombineras vårdvetenskapliga perspektiv med organisationssociologi- och professionsteori. Gemensamt bidrar perspektiven med förståelse för hur digitala verktyg kan få en organiserande roll för kompetensutbyte och hävdande av autonoma yrkeskunskaper. Perspektiven ger kunskap om hur digitala verktyg kan utgöra nya ”arenor” för kamp om makt, resurser och kunskapsföreträde mellan professioner, men också för att synliga nya eller ”tysta” kompetenser, samt bidra till förståelse och samarbete över professionsgränser. En väsentlig social hållbarhetsfråga i projektet rör olika yrkesgruppers möjlighet att få gehör för sina kompetenser inom organisationen och i relation till vad de själva anser centralt i sitt yrkesutövande.

Metod

För att uppfylla projektets syfte där såväl professions- som patientperspektiv analyseras kombineras två kvalitativa ansatser: 1) Longitudinella samtalsintervjuer med strokeläkare och ambulanspersonal  som fångar meningsförskjutningar i relation till professionella strävande och kunskapsanspråk. 2) Kvalitativa samtalsintervjuer med strokepatienter som efter videokonsultation och påföljande vård återfått god neurologisk status. Intervjuerna grundas i ett livsvärldsteoretiskt perspektiv och syftar till att utforska patientens upplevelse av vårdsituationen. 

Vid frågor

Kontakta gärna huvudhandledare: Marita Flisbäck, biträdande professor och docent i sociologi, samt bihandledare Hanna Maurin Söderholm, universitetslektor.