Efterforskning av försvunna personer, EFP

Efterforskning av försvunna personer, EFP

Varje år anmäls ca 22 000 personer försvunna till Polisens räddningstjänst. De största grupperna är personer med depression/psykisk ohälsa och personer med demens.

Projektet studerar samverkansprocessen mellan Polis, socialtjänst och frivilligorganisationer före, under och efter ett försvinnande ur olika perspektiv. Syftet är att bidra till ny kunskap om samverkan mellan olika aktörer som vård, socialtjänst, Polisens räddningstjänst, frivilligorganisationer med flera. Efterforskningsprocessen studeras från förebyggande till efterarbete för att kunna identifiera, initiera och utvärdera nya former, strategier och metodik för samproduktion och ledning inom området.

Fokus är på styrning, (arbets-)organisering, ledning och samproduktion mellan centrala aktörer – inklusive “den försvunne” och dennes anhöriga.


Pilotprojektet Efterforskning av försvunna personer (EFP) visade på ett nytt och outforskat område i Sverige.

Projektet är ett samarbete mellan

  • Rebecca Stenberg, CARER Linköpings universitet
  • Anders Leicht med flera, Polisen
  • Maria Wolmesjö, CVS Högskolan i Borås

Projektet växer snabbt och har bland annat utvecklats till ett  samarbete mellan Sverige och Skottland. Nyligen besökte Dr Penny Woolnough Sverige och berättade vid två olika seminarier om Polisens arbete och sina mångåriga erfarenheter av forskning inom området. I samband med en efterföljande workshop bildades det nationella nätverket för polisvetenskaplig forskning om efterforskning av försvunna personer, (EFP). 

Information om Penny Woolnoughs besök hittar du på sidan hos Scottish Institute for Police Research.

För mer information om projektet, välkommen att kontakta: