Från forskares håll framförs många argument för varför ritande är en viktig del i att lära sig naturvetenskap. Ett argument är att elevers ritande kan hjälpa dem att förstå naturvetenskapliga samband och processer. Ett annat argument handlar om att ritande ofta används för att kommunicera kunskap i naturvetenskap. Som exempel kan nämnas kända teckningar som Leonardo da Vincis ritning av en helikopter och Charles Darwins noggranna avbildningar av Galapagos-finkar, men även nutida illustrationer av svarta hål eller cellbiologiska processer. Dessa exempel visar att ritande kan fylla olika syften; att beskriva en ny idé (da Vincis helikopter), att dokumentera observationer i naturen (Darwins finkar) och att åskådliggöra skeenden som inte kan ses med blotta ögat (svarta hål och processer i cellen). Sammantaget tycks det alltså finnas flera möjliga anledningar till att rita i NO-undervisningen - för att eleverna ska förstå ett naturvetenskapligt innehåll (rita för att lära) och för att öva upp en färdighet i att visuellt kommunicera kunskap i naturvetenskap (lära sig att rita).

Lågstadielärares egna tankar om värdet av att rita i undervisningen lyser däremot med sin frånvaro i den tidigare forskningen. Våra egna preliminära resultat från ett pågående projekt i förskolan och skolans första år visar att lärare i huvudsak framför allmänna argument för varför de ber barnen att rita under naturvetenskapsaktiviteter. Ett exempel är argumentet att barn har olika sätt att lära, och att det därför är viktigt att bland annat erbjuda dem möjligheten att rita.

Få av lärarna gör någon specifik koppling mellan att rita och att lära naturvetenskap. Vi ser dock att de lärare som uttrycker en sådan koppling också är de som stöttar barnens ritande i förhållande till aktivitetens naturvetenskapliga syften, exempelvis genom att diskutera hur man kan göra lämpliga förenklingar när man ritar. Samtliga lärare i studien stöttar däremot barnens skrivande under naturvetenskapsaktiviteterna.

Våra preliminära resultat ligger i linje med aktuell literacyforskning, som visar att lärare i de tidiga skolåren primärt stöttar elevers skrivande, medan ritandet mer betraktas som en utsmyckning av den skrivna texten. Detta mönster syns även i tidigare studier av naturvetenskapsundervisning i de tidiga skolåren. Även om flera studier dragit slutsatsen att lärare borde stötta elevers ritande för att gynna deras lärande i naturvetenskap, finns det ännu ont om studier där lärare faktiskt bjudits in att beskriva eller utveckla sin NO-undervisning med fokus på ritande. Vi vet alltså väldigt lite om hur lärare i lågstadiet själva använder, eller skulle kunna använda, elevers ritande som ett verktyg för att förstå naturvetenskapligt innehåll. Detsamma gäller för hur lärare hjälper, eller skulle kunna hjälpa, elever att utveckla sin förmåga att rita för att kommunicera naturvetenskaplig kunskap.

Mot denna bakgrund ser vi ett behov av att forskare och lärare tillsammans skapar kunskap om ritandets möjligheter och begränsningar i NO-undervisningen.

Det föreslagna projektet bygger på arbete i tre team, där två lågstadielärare, forskare inom literacy och naturvetenskapsdidaktik och en bildpedagog tillsammans utvecklar aktiviteter som handlar om att ge eleverna i uppgift att praktiskt undersöka naturvetenskapliga begrepp (t.ex. friktion eller tyngdkraft) för att sedan försöka rita hur de förstår detta begrepp. Lärarna prövar aktiviteterna i sina respektive klassrum samtidigt som forskarna dokumenterar vad som sker. Videoinspelningar från lektionerna samt foton av elevernas teckningar utgör sedan grund för analys och vidare diskussion i teamet. Vår ambition är att projektet ska generera en pedagogisk vokabulär och praktiska verktyg för att stötta och utvärdera barns ritande i NO-undervisningen. Vi tror att den sammansättning av kompetenser som finns i projektteamen borgar för att skapa nydanande, mångfasetterad kunskap med hög relevans för både praktik och forskning. Vår förhoppning är därmed att projektet bidrar med en vidgad bild av hur naturvetenskapliga begrepp kan förstås och representeras i undervisning och läromedel.