Disputation: Marco Schirone
Marco Schirone disputerar inom Biblioteks- och informationsvetenskap med avhandlingen: The transformation paradox of emerging fields: A Bourdieusian approach to the bibliometric study of sustainability science
Klicka här för länk till Diva
Disputationen hålls på engelska.
Opponent är Alesia Ann Zuccala från Köpenhamns univeristet.
Betygsnämndsledamöter är docent Jenny-Ann Brodin Danell från Umeå universitet, professor Mikael Börjesson från Uppsala universitet och professor Magdalena Svanström från Chalmers.
Disputationsordföranden är professor Ola Pilerot.
Huvudhandledare är Björn Hammarfelt.
Publik är varmt välkomna till M404. För den som inte kan följa disputationen på plats kan ansluta till zoom. Klicka här för länken.
Abstract: Hur kan ett forskningsfält som främjar transformation och interdisciplinaritet samtidigt reproducera de akademiska hierarkier som det säger sig vilja överskrida?
Denna avhandling undersöker hållbarhetsvetenskap (sustainability science) som ett framväxande tvärvetenskapligt forskningsfält och använder Pierre Bourdieus fältteori för att analysera hur symboliskt kapital, legitimitet och erkännande struktureras i varaktiga institutionella former under fältets framväxt.
Med utgångspunkt i fyra kompletterande studier följer avhandlingen tre decennier av intellektuell och institutionell utveckling inom hållbarhetsvetenskapen genom ett multimetodiskt ramverk som integrerar bibliometrisk kartläggning, nätverksanalys och tolkande analys av editorials. Studien visar hur symboliska belöningsstrukturer, såsom tidskriftshierarkier, redaktionella nätverk och citeringspraktiker, inte fungerar som neutrala mått på vetenskapliga bidrag, utan verkar som instrument i pågående strider om fältets gränser och om vem som ses som legitim deltagare.
Med denna ram som utgångspunkt tillämpar avhandlingen ett reflexivt, multimetodiskt forskningsupplägg som integrerar bibliometrisk analys, social nätverksanalys (SNA), geometrisk dataanalys (GDA) och kvalitativ innehållsanalys (QCA) för att kartlägga hållbarhetsvetenskapen längs flera analytiska dimensioner. Genom analyser av citerings- och samförfattarmönster, publicerade editorials samt sammansättningen av redaktionella råd i ett urval av tidskrifter som är centrala för hållbarhetsvetenskapen rekonstruerar avhandlingen fältets intellektuella och sociala organisation och visar hur erkännandestrukturer stabiliseras till varaktiga institutionella former. Analysen identifierar tre historiska faser – grundande (1993–2002), introspektion (2003–2012) och diversifiering (2013–2022) – som var och en kännetecknas av förändringar i epistemisk orientering och en omfördelning av symboliskt kapital. Redaktionell diskurs framträder som en central arena för symbolisk kamp, där konkurrerande visioner av hållbarhetsvetenskap – och rivaliserande anspråk på definitionsmakt – artikuleras, ifrågasätts och selektivt legitimeras.
Avhandlingen omtolkar den empiriska analysen i fältteoretiska termer och synliggör därigenom erkännande, hierarki och symbolisk makt. Genom att betrakta bibliometriska indikatorer inte enbart som analytiska verktyg utan som socialt in- iv bäddade värderingsinstrument bidrar studien till biblioteks- och informationsvetenskapen (B&I) – särskilt scientometri, bibliometri och forskning om vetenskaplig kommunikation – samtidigt som den anlägger sociologiska perspektiv på vetenskap. Resultaten bidrar med ett kritiskt perspektiv på hur framväxande tvärvetenskapliga forskningsfält institutionaliserar auktoritet samtidigt som de reproducerar akademisk stratifiering – ofta i spänning med sina programförklarade åtaganden om transdisciplinaritet och postnormal vetenskap.