Utmanande beteenden hos elever  –  fokus när lärare kompetensutvecklas

Faktura

Genom att granska fakturor från tre strategiskt valda kommuner tar projektet reda på vilken kompetensutveckling lärare blir erbjudna, vem som har makten över kompetensutvecklingen och vilken relevans den har för lärares professionella lärande.

– Vi tittar på den delen av lärares kompetensutbildning som finns på en kommersialiserad marknad. Och vilka konsekvenser marknadiseringen av lärares lärande får, säger Anita Norlund, forskningsledare.

Tidiga resultat

1000 fakturor har samlats in och kategoriserats. Nu är analysenfasen av projektet inledd och vissa resultat går att skönja. Viss analys kvarstår men det är en tydlig tendens att det är övervägande kommersiella aktörer som anlitats av de tre kommunerna vid köp av kompetensutvecklande utbildning för lärarna. Runt 70 procent är vinstdrivande företag. Övriga aktörer är lärosäten, intresseorganisationer, myndigheter, regionala och kommunala aktörer.

I materialet finns en tydlig skillnad i innehåll på kompetensutvecklingen mellan lärare på gymnasiet och lärare i grundskolan. Kompetensutvecklingen för lärare på gymnasiet har större fokus på skolämnesorienterad vidareutbildning, medan kompetensutveckling för grundskolans lärare har fokus på beteendereglerande insatser. Kompetensutveckling inom specialpedagogik sticker ut markant i materialet. Där den enskilt mest vanligt förekommande typen av kompetensutveckling rör utmanande beteenden hos elever och då särskilt lågaffektivt bemötande. Den här typen av aktiviteter har stort fokus på att förändra individen/eleven och utbildningarna ges endast av kommersiella aktörer.

Av de genomgångna fakturorna kan bara drygt 100 härledas till kompetensutveckling i form av ämnesfördjupning. Bland kompetensutveckling i ämnesfördjupningar sticker matematik ut som det ämne som är mest vanligt förekommande. Väldigt få lärare kompetensutvecklar sig i större samhällsfrågor som klimatet/hållbar utveckling, rättighetsfrågor och att skapa demokratiska medborgare.

– Det är överraskande att det är så få politiska och samhälleliga frågor representerade bland kompetensutvecklingen och den starka övervikten av kurser om lågaffektivt bemötande förvånar oss, säger Lill Langelotz, docent i pedagogiskt arbete.

Intervjuer av lärare och rektorer

Utöver granskningen av fakturor genomförs fokusgruppsintervjuer med lärare och enskilda intervjuer med rektorer, för att få en djupare förståelse och kunskap om de val som görs kring lärares kompetensutveckling.

– Vi noterar i projektet en statligt initierad kommersialiserad marknad, där Skolverket uppmuntrar skolverksamheter att samarbeta med företag och individuella konsulter. Det är lite överraskande att det sker så öppet och att kommersiella aktörer även namnges av myndigheten, säger Magnus Levinsson, docent i pedagogiskt arbete.

Kommande steg i projektet är att gräva djupare i de kommersiella aktörerna och bland annat utforska vilka kompetenser deras utbildare har och hur företagen hänger samman med andra aktörer i nätverk.

Bakgrund till projektet
Lärare översköljs i dag av erbjudanden om kompetensutveckling. Samtidigt visar studier att denna ibland brister i kvalitet och relevans. I sociala medier har lärare själva också börjat ifrågasätta den kompetensutveckling som de får och blir erbjudna.

Mer information om projektet

Läs tidigare nyhet om projektet
Vilka aktörer formar lärarprofessionen?

Projektledare
Anita Norlund, professor

Medarbetare:
Lill Langelotz, docent
Magnus Levinsson, docent

Finansiär:
Vetenskapsrådet

Läs mer om projektet