CVS är ett forskningscentrum för samtidens välfärdsfrågor. Verksamheten är tvärvetenskaplig, högskoleövergripande och sker i samarbete med externa aktörer. Med särskilt fokus på styrning, organisering och ledning analyseras aktuella utmaningar och möjligheter som välfärdssamhället står inför.

För att samla spetskompetens inom verksamhetsområdet utlyser CVS årligen ett forskningsstöd omfattande 500 000 kronor, inklusive OH-kostnader. Syftet med dessa medel är att ge forskare vid Högskolan i Borås möjlighet till att utföra en avgränsad forskningsuppgift inom ramen för något av CVS tre fokusområden. Projekten kommer att knytas till CVS forskarmiljö och de forskarworkshop som pågår med syfte att skapa en stark profil inom välfärdsforskning (välfärdssamhället och välfärdens förändring).

De två forskarna, Anna Lundh, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, och Antonios Tsertsidis, filosofie doktor i informatik, berättar om sina respektive projekt som nu beviljats forskningsstöd.

Digitalt lyssningsläsande hos studenter med synnedsättning

Anna Lundhs specifika forskningsintressen gäller läspraktiker och diskurser om läsning.

Vad ska du undersöka och vad är syftet med studien?

– Studien handlar om hur studenter med synnedsättning i Sverige läser genom att lyssna och de sociala förutsättningarna för denna läsning. Studien genomförs med Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, som partner.

– Studien syftar till att skapa en forskningsgrundad förståelse för hur studenter med synnedsättningar i Sverige läser genom att lyssna, för att kunna skapa bättre möjligheter för bibliotek och utbildningsinstitutioner att stötta dessa läsare. I dag finns det lite forskning på området och lyssnande läsning är ett centralt välfärdsuppdrag som sällan blir belyst. Det finns också föreställningar om att lyssnande läsning inte är riktig läsning. Sådana föreställningar, menar jag, försvårar för personer för vilka detta sätt att läsa är en nödvändighet och en rättighet.

Vad hoppas du att studien ska leda till?

– Med den här studien kommer vi kunna visa på de specifika kompetenser som krävs för att vara en lyssnande läsare, men också de problem lyssnande läsare har att hantera. Den bygger vidare på en studie jag tidigare genomfört i Australien. Genom den svenska studien kommer vi att kunna diskutera hur möjligheter till och förutsättningar för lyssnande läsning skiljer sig åt mellan två olika välfärdsstater. Studien kommer att bidra till att vi bättre förstår hur lyssnande läsning går till och hur olika institutioner och aktörer kan skapa goda förutsättningar för denna läsning.

Vad betyder det att få CVS forskningsstöd för dig?

– Jättemycket. Den här studien hade inte kunnat genomföras utan CVS forskningsstöd. Förutsättningarna för lyssnande läsning i studier, arbetsliv och vardag för personer med synnedsättning är ett område där det verkligen behövs mer grundforskning.

Arbetsterapeuters användning och uppfattning av välfärdsteknik

Antonios Tsertsidis forskning handlar om hur äldre personer med demens eller andra funktionsnedsättningar är delaktiga i förskrivningsprocesser och välfärdstekniska produkter. Han intresserar sig också för hur personer med demens använder välfärdsteknik och dess effekter.

Vad ska du undersöka och vad är syftet med studien?

– Jag ska undersöka professionen arbetsterapeuters förhållande till välfärdstekniken. Hur uppfattar och använder de välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter ser de med välfärdstekniken utifrån sin profession?

 – I min avhandling identifierade jag att det fanns en ganska stor kunskapsbrist när det gäller tillhandahållande av välfärdsteknik för personer med demens. Dessutom fick många äldre och deras anhöriga kännedom om dessa tekniska hjälpmedel i ett sent skede när demenssjukdomen redan var långt framskriden. Nu vill jag bygga vidare på mitt avhandlingsarbete och syftet med min studie är att öka medvetenheten om välfärdsteknik för äldre personer med demens.

Vad hoppas du att studien ska leda till?

– Jag hoppas på att öka kännedomen om välfärdsteknik för personer med demens, så att fler vet att den finns tillgänglig och kan utnyttja den. Förhoppningen är att fler kan introduceras till välfärdsteknik i ett tidigt stadium, redan när de får sin demensdiagnos.

– Välfärdsteknik behöver inte vara rätt väg att gå för alla och det behövs fortfarande mänsklig kontakt och vård. Men tekniken har stor potential att öka livskvaliteten hos äldre personer med demens. Det kan handla om hjälpmedel för att minnas dagliga aktiviteter som exempelvis att ta medicin eller om stöd för att veta var man befinner sig, till exempel genom notifikationer i mobilen. Det kan även handla om olika sorters kommunikationsverktyg som gör det lättare att bibehålla sociala kontakter.

Vad betyder det att få CVS forskningsstöd för dig?

– Det ger mig möjlighet att fortsätta med min forskningsidé och med något jag tycker är intressant och viktigt för vårt samhälle. Det innebär att jag kan fortsätta med datainsamling som kan leda vidare till ytterligare projekt i framtiden.

Läs mer

Centrum för välfärdsstudier (CVS)
Anna Lundh forskarprofil
Antonios Tsertsidis forskarprofil