Jag är filosofie doktor i offentlig förvaltning och är verksam som universitetslektor på institutionen för företagsekonomi. Jag undervisar inom ämnen såsom styrning, organisering och ledning, kvalitativ metod, granskning och utvärdering. Min forskning berör i huvudsak frågor om styrning och organisering inom offentlig sektor. I dagsläget är jag involverad i forskningsprojekt som rör tvärsektoriellt arbete för social hållbarhet och digitalisering inom offentlig sektor.

År 2019 disputerade jag i ämnet offentlig förvaltning. I min avhandling ”När idéer får liv-om intraprenader i tre kommuner” studerar jag vad som påverkar livskraften hos en organisationsmodell kallad intraprenad. I studien riktas fokus mot hur kulturell tolkning av idéer om förändring inverkar till om de blir populära eller inte och därigenom uppnår livskraft i den kommun den introduceras. Det kan ställas i relation till betraktelsen att livskraften hos idéer handlar om mätbara bevis för dess framgång eller till att, som länge propagerats för i forskningen, idéer om organisering är ett resultat av vad som vid tiden är på modet. Resultatet visar att mode har en betydelse för vilka idéer om organisering vi använder oss av, men också att idéer kan bli mer än moderiktiga och flyktiga förändringsambitioner. De kan bli värdefulla och beständiga beroende av hur de tolkas av de som mottar dem, på den plats de införs.

Forskningsprojekt

En del av min tjänst arbetar jag som forskare för FoU Sjuhärad vid Högskolan i Borås. I dagsläget genomför jag ett forskningsprojekt om organisering för digital inkludering för äldre i Borås stad. I projektet genomförs intervjuer med politiker, tjänstemän och seniorer som deltagit i insatsen i syfte att belysa vad som påverkar utformningen av insatsen och vad som påverkar utfallet av arbetet. Projektet genomförs i nära samarbete med styrgruppen för FoU Sjuhärad och berörda tjänstemän i Borås stad.

Jag deltar även i ett följeforskningsprojekt mot Borås stad och deras arbete med Social hållbarhet, tillsammans med professor Marita Flisbäck (Projektledare) och doktorand Louise Yngve (Ersta Sköndal Högskola). Forskningen fokuserar styrkor och svagheter i det tvärsektoriella arbete som äger rum mellan olika förvaltningar, företag och civilsamhälle med målet att arbeta för social hållbarhet. Forskningen finansieras av CVS (Centrumbildning för välfärdsstudier) vid Högskolan i Borås. 

Hösten 2023 startar mitt uppdrag som projektledare för ett forskningsprojekt om digitalisering inom socialtjänsten, finansierat av Forte. Studien som kommer att pågå under tre år genomförs tillsammans med Fil. Dr. Petra Svensson, Högskolan i Halmstad, och Teres Hjärpe, Lunds Universitet. Projektet genomförs inom ramen för FoU Sjuhärad Välfärd på Högskolan, som också är medfinansiär. Studien syftar till att belysa och förstår hur professioner inom socialtjänsten kompletterar teknikens brister. I relation till teknik framställs inte sällan människan som den felande länken. Vi har alla hört talas om uttrycket ”den mänskliga faktorn”. Vi vill dock vända på resonemanget och istället prata om ”det mänskliga bidraget” i relation till tekniken. För visst är det så att människan är vad som får tekniken att fungera? Utgångspunkten i projektet är att i studier av socialtjänstens verksamheter ekonomiskt bistånd och barn och familj, söka fatt på, och synliggöra, det professionella och omdömesgilla bidraget i relation till digitala verktyg.

I relation till tidigare forskning ämnar föreliggande forskningsprojekt fokusera på hur professioner använder sin kunskap och erfarenhet för att täcka för den digitala teknikens brister. Det kan ställas mot att professioner inom existerande forskning inte sällan framställs som hinder för implementering av digitala verktyg, på grund av osäkerhet och motstånd. Resultatet möter således upp den kunskapslucka som finns gällande vad i socialsekreterares arbete som kan ersättas av digital teknik, respektive vad som inte kan det, och bidrar till en minskad risk för att vi bygger en digitaliserad socialtjänst utan utrymme för det professionella omdömet. Med teoretiska utgångspunkter i professionsforskning och forskning om närbyråkrater, och ett etnografiskt metodologiskt angreppssätt, kommer studien bidra med att belysa den professionella praktiken i detalj och synliggöra uttalad såväl som outtalad kunskap (eng. tacit knowledge) samt de erfarenheter som vägleder agerande, bedömning och beslut med fokus på socialsekreterares arbete i relation till digitala verktyg.

Till forskarens publikationer i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet)

Avhandlingstitel

När idéer får liv – Om intraprenader i tre kommuner

Externa publikationer

Carlsson, J. (2019). När idéer får liv – Om intraprenader i tre kommuner, akademisk avhandling, Göteborg: Förvaltningshögskolan.

Carlsson, J. & Carlsson, V. (2020). Intervjuer. I Löfström, C. & Rombach, B. (red), Andra hjälpen - Allt du behöver veta om att skriva uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Carlsson, J. (2020). Intraprenad som driftsform för gymnasieskolan. Rapport. Utbildningsförvaltningen Göteborgs stad.