Om det inte går att urskilja vem som författat texten går det ofta ändå att hitta en tydlig avsändare som står bakom innehållet, till exempel ett företag, en myndighet eller annan organisation. I dessa fall ställs referensen upp på organisationens namn.
Saknas uppgift om organisation ställs referensen upp på titeln.

Fler exempel på källor där personlig författare saknas hittar du i avsnittet Lagar, publikationer från myndigheter, företag och organisationer.

I din text:
Naturskyddsföreningen (2022) redovisar hur konsumtionen av hemtextilier…

Referens till källförteckningen:
Naturskyddsföreningen (2022). Andra hand i första hand: miljökostnad, möbler och heminredning. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/rapport-andra-hand-i-forsta-hand/

Organisation med långt namn och akronym
I många fall kan namnet skrivas i sin helhet, men när namnen är långa och krångliga har de ofta en vedertagen akronym som du kan använda i texthänvisningen. Observera att du ska använda det fullständiga namnet första gången du hänvisar till källan och ange akronymen i parentes, därefter kan du använda enbart akronymen. I källförteckningen är det dock nödvändigt att skriva ut hela namnet.
Notera att hakparentes används vid parentes inom parentes.

I din text – första gången du hänvisar till källan:
…mellan dessa inte har inte något samband påvisats (Sveriges kommuner och regioner [SKR] 2022).
Alternativt:
Sveriges kommuner och regioner (SKR) (2022) påvisar i sin översikt inget samband mellan…

Därefter räcker det att du anger akronymen:
(SKR 2022)

Referens till källförteckningen:
Sveriges kommuner och regioner (SKR) (2022). Specialiserad vård i hemmet. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/specialiseradvardihemmet.66044.html

I din text - om varken någon personlig författare eller organisation finns angiven:
I artikeln Figuring out those privacy policies (2016)…

Referens till källförteckningen:
Figuring out those privacy policies (2016). Privacy Journal, 42(7), ss. 1-7.