Biprodukter från livsmedelsindustrin till klimatsmart mat med filamentösa svampar

Biprodukter från livsmedelsindustrin till klimatsmart mat med filamentösa svampar

I världen finns snart åtta miljarder människor som behöver mat bestående av proteinkällor. Å andra sidan har livsmedelsindustrin stor miljöpåverkan genom exempelvis matrester som hamnar på deponi. Frågan är huruvida det går att återvinna matrester med svampar för att producera ny klimatsmart mat som också smakar bra?

Forskarna i detta projekt har jobbat många år med svampodling och även matproduktion, men ska nu jobba tillsammans för att bidra till flera av de globala målen. Den filamentösa svampbiomassan som ibland kallas mykoprotein har liknande proteinkvalitet som kött och kyckling, men med betydligt lägre miljöpåverkan.

Högskolan i Borås och Chalmers tekniska högskola har jobbat i mer är 20 år med att utveckla kunskap och teknik för produktion av svampbiomassa från olika avfallsströmmar. Samtidigt har de indonesiska universiteten i detta projekt lång erfarenhet av att utveckla nya livsmedelsprodukter, inklusive sensoriska konsumentstudier och andra sociala aspekter av ätbara trådsvampar. De har dock i nuläget brist på teknik för storskalig produktion av svampbiomassa.

Kunskapen och tekniken som utvecklats av universiteten i detta projekt kommer att delas med olika industrier, verksamma inom palmolje- och tempehbranscher i Indonesien. Genom samverkan mellan olika experter och resurser i projektet kan detta samarbetsprojekt förväntas bidra till en minskad miljöpåverkan och samtidigt tillhandahålla ett billigt proteinalternativ i Indonesien. Projektet bidrar också till att lösa miljöproblem orsakade av oönskad och felaktig hantering av matavfall. Dessutom skulle livsmedelsföretag kunna få en extra inkomst genom att producera och sälja mykoproteinet. Detta projekt bidrar också till att få ökad kunskap om metaboliska vägar för att omvandla matrester till biomassa, och växtbaserade kemikalier för tvärbindningsmedel som kan efterlikna köttfiber med hög näringskvalitet.

Steven Wainaina, Claes Niklasson (Chalmers), Ria Millati (Gadjah Mada University), Teguh Ariyanto (Gadjah Mada University), Udin Hansanudin (Lampung University), Rachma Wikandari (Gadjah Mada University) Mohammad TaherzadehUppstartsmöte i Yogyakarta. Från vänster: Steven Wainaina, Claes Niklasson (Chalmers), Ria Millati (Gadjah Mada University), Teguh Ariyanto (Gadjah Mada University), Udin Hansanudin (Lampung University), Rachma Wikandari (Gadjah Mada University) och Mohammad Taherzadeh. Foto: Privat