Forskningen vid Akademin för polisiärt arbete är under uppbyggnad. Polisprogrammet har bedrivits vid Högskolan i Borås sedan 2019 och sedan januari förra året bedrivs forskning vid akademin inom ramen för Forskargruppen för polisiära studier (FPS).

Forskargruppen må vara helt ny, men består av flera meriterade forskare med ambition att bistå polisverksamheten i Sverige.

– Tanken är att vår polisforskning ska vara fältnära. Det vill säga forskning om poliser och för polisverksamheten. Likaså vill vi att vår forskning ska involvera polispraktiker, säger Micael Björk som är gästprofessor och forskningsledare vid Akademin för polisiärt arbete.

Utbyte mellan vetenskap och praktik

Ambitionen är tydlig. Forskningen ska vara relevant för polisverksamheten. Ett viktigt inslag för denna målsättning är att forskagruppen blandar både disputerade forskare och polislärare med lång erfarenhet av polisyrket och Polisen.

Två av medlemmarna i forskargruppen är Lena Matthijs, tidigare polisområdeschef i Region Väst, och Kristofer Nilsson som har stor erfarenhet av polisarbete i yttre tjänst. Båda arbetar nu som lärare vid Polisprogrammet.

– Vår roll i den här gruppen är att skapa balans mellan forskarerfarenhet och empirisk erfarenhet. Jag har under 35 års tid arbetat på olika nivåer inom Polismyndigheten och ser verkligen vikten av att vi på myndigheten tar till oss den senaste forskningen, säger Lena Matthijs.

Polismyndigheten beskrivs av Lena Matthijs som en problemlösande organisation, men där uppföljning och utvärdering lämnar mer att önska.

– Vi inom polisen är väldigt duktiga på att komma på nya metoder och lösningar på problem, men för att på riktigt kunna effektivisera och pröva våra metoder behöver vi forskningen, fortsätter hon.

Kristofer Nilson är inne på samma spår. Det finns i dag ett glapp mellan teori och praktik som är viktigt att försöka överbrygga.

– Många diskussioner den senaste tiden har handlat om att vi ska bli fler poliser, men att bli en bättre polis handlar också om att utnyttja våra resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Här gäller det att föra över kunskap och forskning, så att den kommer ut i verksamheten, säger Kristofer Nilsson.

Ständig dialog av stor vikt

Charlotta Thodelius är universitetslektor i kriminologi och en erfaren forskare. Hon har jobbat i flera olika forskningsmiljöer och lyfter fram vikten av den ständiga dialogen mellan olika aktörer.

– Jag känner att den dynamiska miljö som finns inom denna forskargrupp ger helt rätt förutsättningar för mig som forskare att inte fastna i någon ”forskningsbubbla”. Här ges möjlighet att från polisen få veta, vilka frågor som är viktiga här och nu, men också att få möjlighet att validera mina forskningsresultat mot en riktig kontext, förklarar hon.

Den fältnära approachen ger inte bara möjligheter, utan innebär också utmaningar. Något som Therese Bäckman, universitetslektor i juridik, konstaterar.

– Miljön är utmanande i en positiv bemärkelse, då den sätter större krav på oss forskare att formulera forskningsprojekt och frågor som faktiskt kan användas. Det är ett ständigt utbyte där poliserna ifrågasätter, undrar och påpekar. Polislärarnas erfarenheter betyder mycket för oss forskare, säger hon.

Forskning viktig för studenterna

Att arbeta fältnära innebär ett tätt samarbete med olika aktörer i polissverige. Men det är minst lika viktigt att forskningen blir tillgänglig för studenterna, så att kunskapen följer med nya och blivande poliser.

– Det är viktigt att inte glömma bort studenterna. De är nyfikna och kunskapstörstande. Jag kan till exempel presentera ett pågående forskningsprojekt för dem att diskutera kring, det är också en viktig aspekt av den fältnära forskningen, konstaterar Charlotta Thodelius.

Även Kristofer Nilsson ser stora fördelar för studenterna kring uppbyggandet av forskningsmiljön.

– Polisutbildningen är en fantastiskt bra plattform för att kunna påverka framtidens polis. Nyutbildade poliser får med sig den senaste kunskapen, och ibland kan det vara kunskap som ”äldre” poliser fått till sig först efter flera års erfarenhet ute i myndigheten, säger han.

Många olika forskningsperspektiv

Forskargruppen för polisiära studier forskar om polisarbetet och annat trygghetsarbete i utsatta områden, brottsförebyggande arbete i skolor, juridiska förutsättningar för stadsutveckling och sambandet mellan kriminalitet och bristande platsförvaltning i urbana miljöer. Inom FPS finns även polishistoria och suicidforskning representerat. De olika forskningsperspektiven kan vid första anblick verka spretiga, men det är något som är helt naturligt och nödvändigt enligt Johan Sundeen, som är idé- och lärdomshistoriker och som intresserar sig för bland annat polishistoria.

– Vi får inte glömma att forskargruppen har en nära samhörighet med polisutbildningen som i sig är väldigt bred, vilket forskargruppen måste avspegla. Det måste finnas en tydlig koppling mellan utbildningen och forskningen. Ofta brukar det sägas, när man pratar om vetenskaplig problemformulering, att fruktbara frågeställningar och nya relevanta forskningsperspektiv växer fram i gränssnittet mellan olika discipliner. Det finns det goda förutsättningar till här, berättar han.

Rivstart för forskargruppen

Framöver planeras det för seminarieverksamhet och doktorandutlysningar tillsammans med bland andra Malmö universitet. Högskolan i Borås ska även vara med och arrangera den Nordiska Polisforskningskonferensen 2023.

– Det ska bli väldigt roligt att vara värd för konferensen tillsammans med Malmö universitet. Vi har som förhoppning att en del av programmet ska handla om polisutbildningen, vilket gör att konferensen blir lika relevant för polislärare som för oss forskare. Det kommer bli ett spännande forum med en bra kombination av människor i olika yrkesroller, säger Therese Bäckman som projektleder konferensen för forskargruppens räkning.

En rivstart för den nya forskargruppen kan konstateras, och arbetet med att bygga upp forskningsmiljön fortsätter under året.

– Att bygga upp en forskningsmiljö är en process, som kommer att pågå under en lång tid. Det är få saker som är självklara på förhand, men det är viktigt att bygga grunden med en grupp med täta relationer, ett gott samtalsklimat och som har nyfikenhet kring varandras forskningsområden. Det är något som hittills har präglat den första tiden som forskargrupp och det är något som vi kommer att bygga vidare på, avslutar Johan Sundeen.

Urval av pågående forskningsprojekt

• 2020–2022 Implementering av metoden SafeGrowth, Helsingborgs Stad (finansierat av Brottsförebyggande rådet och Helsingborgs Stad). Här medverkar Charlotta Thodelius.
• 2020–2022 Fallet Norrby: Analyser och interventioner (finansierat av Centrum för välfärdsstudier vid Högskolan i Borås). Här medverkar Micael Björk och Charlotta Thodelius.
• 2021–2025 En analysmodell för social hållbarhet – med juridiken som navigationssystem (finansierat av Framtidenkoncernen i Göteborgs Stad). Här medverkar Therese Bäckman.

Medlemmar i Forskargruppen för Polisiära studier
Micael Björk, professor i sociologi, gästprofessor och forskningsledare
Therese Bäckman, universitetslektor i juridik
Johan Sundeen, docent i idé- och lärdomshistoria samt universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap
Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi
Lena Matthijs, universitetsadjunkt i juridik
Kristofer Nilsson, polislärare

Läs mer

Polisiära studier i Forskningsportalen

Högskolan i Borås vill vara bäst på polisutbildning - bygger upp forskningsmiljö