Forskningsetik

Högskolan i Borås är som organisation ansvarig för förebyggande åtgärder, råd och stöd kring forskningsetik, primärt genom högskolans forskningsetiska utskott.

Forskarens eget etiska ansvar utgör grunden för all forskningsetik. Forskaren har ytterst själv ansvaret att se till att forskningen är av god kvalitet och moraliskt acceptabel. Forskningsetisk reflektion måste vara en naturlig del av forskningens vardag.

I praktiken och utöver lagkrav har forskargemenskaper fortsatt stort ansvar att fylla begreppet forskningsetik med innehåll på ett sätt där vetenskapliga och juridiska krav, samt etiska omdömen integreras till en och samma praktik.

Vanliga frågor inom forskningsetik omfattar risker för direkt skada vid försök på människor och andra djur. I takt med teknisk utveckling och olika politiska omständigheter har till exempel hantering av personuppgifter och möjlig användning av artificiell intelligens inneburit mer betonade risker för, inte minst, integritetskränkning.

Juridiska aspekter, till exempel krav på vissa etiska tillstånd, har de senaste decennierna spelat en viktig roll för att skärpa tonen kring forskningsetiska krav. Lagstiftningen reglerar dock främst mot de allvarligaste forskningsetiska överträdelserna och fokuserar på en riskanalys som görs innan projektet.

Vissa typer av forskning måste enligt lag genomgå etisk prövning. En godkänd ansökan om etiskt tillstånd behövs om du planerar att bedriva forskning som avser människor eller behandling av personuppgifter.

Etikprövningslagen, Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, syftar till att skydda den enskilda människan och människovärdet vid forskning. Lagen innehåller också bestämmelser om samtycke vid deltagande i forskning.

Den som deltar i forskning (forskningsperson) ska skyddas mot risken att skadas fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt. Allmänheten ska ges insyn i och inflytande över den forskningsetiska prövningen. Såväl forskningspersonernas som forskarnas rättssäkerhet ska värnas.

Vägledning från Etikprövningsmyndigheten – om etikprövning av forskning

Forskning – definition

I etikprövningslagen definieras forskning som:

"vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete eller vetenskapliga studier genom observation, om arbetet eller studierna görs för att hämta in ny kunskap, och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund".

Studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå, räknas i de flesta fall inte som forskning.

Forskningshuvudman – definition

En statlig myndighet eller fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs.

Forskningsperson – definition

En levande människa som forskningen avser.

Etikprövningslagen ska tillämpas på forskning som utförs i Sverige om forskningen:

innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser.
innebär ett fysiskt ingrepp, på en levande såväl som en avliden människa.
utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt.
avser studier på biologiskt material som tagits från en levande människa och kan härledas till denna människa.

Känsliga personuppgifter

Forskning som behandlar någon av följande känsliga personuppgifter omfattas av etikprövningslagen:

ras eller etniskt ursprung
politiska åsikter
religiös eller filosofisk övertygelse
medlemskap i fackförening
hälsa
en persons sexualliv eller sexuella läggning
genetiska uppgifter
biometriska uppgifter som entydigt identifierar en person

Data som samlas in eller skapas inom ramen för forskning måste hanteras, lagras och bevaras på ett ansvarsfullt sätt.

Datahanteringsplan Vetenskapsrådet

För forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet är en datahanteringsplan ett krav. Datahanteringsplanen innehåller en beskrivning av hur projektets data hanteras under och efter forskningens genomförande.

https://www.vr.se/soka-finansiering/krav-och-villkor/ta-fram-en-datahanteringsplan.html

Datahanteringsplan Formas

För forskningsprojekt som finansieras av Formas är en datahanteringsplan ett krav. Läs mer om Formas krav gällande forskningsdata:

https://formas.se/soka-finansiering/sa-har-gar-det-till/att-kanna-till-nar-du-skriver-en-ansokan.html#h-Oppentillgangtillforskningsresultatochdata

Hantering av forskningsdata vid Högskolan i Borås

Högskolans bibliotek kan ge praktisk vägledning kring forskningsdatahantering före, under och efter ett forskningsprojekt. Du kan läsa mer om datahantering under bibliotekets webbplats.
https://www.hb.se/biblioteket/forskarstod/forskningsdata/

Planera forskningsdata i börja av ett forskningsprojekt:
https://www.hb.se/biblioteket/forskarstod/forskningsdata/planera-forskningsdata/

Arbeta med forskningsdata under forskningsprojekt:
https://www.hb.se/biblioteket/forskarstod/forskningsdata/planera-forskningsdata2/

Kommunicera & Bevara forskningsdata efter forskningsprojektets avslut:
https://www.hb.se/biblioteket/forskarstod/forskningsdata/kommunicera--bevara-forskningsdata/

Arkivering, gallring och diarieföring:
https://www.hb.se/anstalld/for-mitt-arbete/informationshantering/arkiveringgallringochdiarieforing/

Forskare vid Högskolan i Borås har tillgång till flera olika resurser när det gäller datahantering. Läs mer om dessa på Högskolans webbplats:
https://www.hb.se/anstalld/for-mitt-arbete/forskningsstod/data-access-unit-dau/

Ett etiskt förhållningssätt i forskningsprocessen innebär att du som forskare värnar både de människor som deltar i forskningen och den kunskap som söks.

God forskning och ett etiskt förhållningssätt går alltid hand i hand. Ambitionen att nå vetenskapliga framsteg får dock aldrig gå före principen om forskningspersoners värdighet – det är alltid viktigast att värna människovärdet.

Etiska frågor i forskning har diskuterats länge inom olika forskningsområden. Resultaten av diskussionerna finns bland annat sammanfattade i regelsamlingar – kodexar – som försöker klargöra hur forskare bör agera etiskt riktigt. Kodexarna inom olika forskningsområden har bidragit till att öka medvetenheten om etiska utmaningar i forskning.

Den viktigaste kodexen är den medicinska Helsingforsdeklarationen, en central forskningsetisk riktlinje som antogs av World Medical Association (WMA) 1964. Både regler och begrepp i Helsingforsdeklarationen är användbara inom andra forskningsområden, vilket har gjort att den fått en särställning som riktlinje för etik i forskning generellt.

Kodexarna är samlingar av etiska regler, men de är inte juridiskt bindande dokument. I Sverige har vi även lagstiftning på det forskningsetiska området, exempelvis etikprövningslagen och djurskyddslagen.

Vid forskning som avser människor är du som forskare skyldig att informera om forskningen och att inhämta samtycke från varje forskningsperson. Om forskningspersonen inte har fyllt 18 år finns särskilda bestämmelser i etikprövningslagen.

Forskning får bara utföras om forskningspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen dessförinnan har fått följande information om forskningen:

den övergripande planen för forskningen
syftet med forskningen
de metoder som kommer att användas
de följder och risker som forskningen kan medföra
vem som är forskningshuvudman
att deltagande är frivilligt
att forskningspersonen har rätt att när som helst avbryta sin medverkan

På Etikprövningsmyndighetens webbplats kan du ladda ner en mall som utgångspunkt för hur du kan formulera information till forskningspersonerna i ditt projekt:

https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/sa-gar-det-till

Lag om oredlighet i forskning

Den 1 januari 2020 infördes en ny lag som hanterar oredlighet i forskning, det vill säga forskningsfusk.

Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed. Lagen innehåller också bestämmelser om förfarandet vid prövning av frågor om oredlighet i forskning.

Oredlighet i forskning – definition

Lagen definierar oredlighet i forskning som:

"en allvarlig avvikelse från god forsningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning".

Prövning av oredlighet i forskning

Frågor om oredlighet i forskning prövas av en särskild nämnd, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Nämnden ska utreda och besluta i ärenden där det finns misstankar om oredlighet.

https://oredlighetsprovning.se

Prövning av andra avvikelser från god forskningssed

Ärenden som inte rör oredlighet enligt lag (2019:504), men gäller andra avvikelser från god forskningssed ska hanteras av lärosätena.

Anmälan

Alla och envar har möjlighet att göra en anmälan om misstänkt oredlighet i forskning eller annan avvikelse från god forskningssed till högskolan.

Gäller anmälan rektor ska rektor i förfarandet som anges nedan ersättas av ordförande i högskolans styrelse.

Anmälare väljer hur – muntligt, skriftligt eller på annat sätt - denne önskar göra en anmälan och har till exempel möjlighet att göra anmälan direkt till rektor, vända sig till person som har anmälningsskyldighet eller kontakta högskolan på annat sätt.

Personer med anmälningsskyldighet: Person i chefsbefattning eller ordförande i nämnd.

Kontaktuppgifter till Högskolan i Borås:

E-post: registrator@hb.se
Telefon: 033-435 40 00
Postadress: Högskolan i Borås, 501 90 BORÅS

Anmälare har även möjlighet att göra en anmälan om misstänkt oredlighet i vetenskaplig forskning till den nationella Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).

Kontaktuppgifter till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning:

E-post: registrator@oredlighetsprovning.se
Telefon: 010-457 33 20
Postadress: Nämnden för prövning av oredlighet i forskning , Box 2110, 750 02 Uppsala

Handläggningsordning

Högskolan i Borås har en handläggningsordning för ärenden rörande misstänkt oredlighet i forskning samt annan avvikelse från god forskningssed än oredlighet.

Styrdokument - Högskolan i Borås (hb.se) under rubriken Forskning och forskarutbildning

Vid registerbaserad forskning finns lagstiftning som avser hur personuppgifter får behandlas, hur uppgifter ska skyddas och säkerhet vid hantering och användande av uppgifter hämtade ur register.

Registerforskning aktualiserar etiska aspekter som har att göra med skyddande av individers integritet, vilket kan innebära att registerbaserad forskning måste etikprövas.

Läs mer på Vetenskapsrådets tjänst registerforskning.se:

https://www.registerforskning.se/sv/sa-gor-du/lagar-och-regler

Alla forskningsfinansiärer ställer krav på att forskning utförs i enlighet med gällande lagar och regelverk. En del forskningsfinansiärer, exempelvis EU, ställer särskilda krav.

Forskningsfinansiering inom Europeiska unionen – etikkrav

För alla forskningsaktiviteter som finansieras av Europeiska unionen är etik en integrerad del, från ansökningsförfarandet till slutförandet av en forskningsprocess. Etisk efterlevnad ses som avgörande för att uppnå excellent forskning. Därför görs en grundlig etisk utvärdering redan från ansökningsfasen, inte bara för att följa de rättsliga regelverken utan också för att förbättra kvaliteten på forskningen.

Ett etiskt förhållningssätt i forskningen innebär att grundläggande etiska principer och lagstiftning tillämpas på vetenskaplig forskning inom alla forskningsområden.

Etisk granskning

För att undvika finansiering av etiskt problematisk forskning kräver vissa finansieringsformer ett etiskt granskningsförfarande (t.ex. Horisont Europa).

Detaljerna och omfattningen av den etiska granskningen varierar mellan olika program. De flesta program kontrollerar helt enkelt om projekt aktualiserar etiska frågor och i så fall om dessa hanteras korrekt. Vissa program, till exempel Horisont Europa, har ett mer detaljerat granskningsförfarande som innehåller flera steg beroende på frågornas komplexitet.

Läs mer i onlinehandboken:

https://webgate.ec.europa.eu/funding-tenders-opportunities/display/OM/Special+procedures%3A+Ethics+review%2C+security+scrutiny%2C+Ownership+control+check

EU-grants: How to complete your ethics self-assessment

https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/common/guidance/how-to-complete-your-ethics-self-assessment_en.pdf

Alla forskningsfinansiärer ställer krav på att forskning utförs i enlighet med gällande lagar och regelverk. Här kan du läsa mer om kraven från våra statliga forskningsfinansiärer:

Vetenskapsrådet (VR)

https://www.vr.se/soka-finansiering/krav-och-villkor/forska-etiskt.html

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)

Se specifikt avsnitt 3.3 Projektledarens åtaganden

https://forte.se/sok-finansiering/att-soka-bidrag/generella-bidragsvillkor

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas)

Se specifikt avsnitt 2.3 Ansvar för att Projekt bedrivs i enlighet med god forskningssed, svensk lag och internationella regelverk.

https://www.formas.se/soka-finansiering/villkor-for-beviljade-medel.html

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2019504-om-ansvar-for-god-forskningssed_sfs-2019-504

Dataskyddsförordningen

https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Helsingforsdeklarationen

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects

ALLEA – All European Academics:
The European Code of Conduct for Research Integrity/Den europeiska kodexen för forskningens integritet

https://allea.org/code-of-conduct

CODEX – regler och riktlinjer för forskning

https://codex.uu.se

Etik i forskningen – Vetenskapsrådets sammanställning av principer för god forskningssed

https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

God forskningssed – Rapport från Vetenskapsrådet, utgiven 2017

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Belmontrapporten

https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/index.html

Utskottet hanterar frågor som rör forskning, då huvudmannen för ett befintligt eller planerat forskningsprojekt är anställd vid högskolan. Utskottet ger råd i de fall då ett forskningsprojekt kan behöva forskningsetisk prövning hos Etikprövningsmyndigheten.

För att få råd kring ett forskningsprojekt, kan forskare skicka in projektbeskrivning och underlag till forskningsetik@hb.se. Ärenden som ska behandlas i utskottet ska vara inkomna minst en vecka före utskottet sammanträder, d.v.s. senast fredag veckan före utskottets sammanträde. Det ska tydligt framgå vad förfrågan i ärendet gäller.

Utskottet ger en kurs i forskningsetik för doktorander. En gång per termin arrangeras ett seminarium om forskningsetik och god forskningssed.

Medlemmar

Ordförande Viktor Aldrin, docent vid Institutionen för pedagogiskt arbete
Vice ordförande Delia Dumitrescu, professor vid Institutionen för design
Ledamot Anna Lundh, docent vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap
Ledamot Mikael Skrifvars, professor vid Institutionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad
Ledamot Lena Hedén, docent vid Institutionen för vårdvetenskap
Ledamot Johan Sundeen, docent vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap
Student/doktorandrepresentant Selma Music, doktorand vid Institutionen för pedagogiskt arbete
Handläggare/sekreterare Olof Harbecke, forskningssamordnare

Kontakt

forskningsetik@hb.se

Tillbaka till toppen av sidan

Forskningsetik

Bildlänkar

Bildlänkar

Satsning på stöd kring forskningsetik

Temadag om doktorandernas forskningsetiska dilemman

Länkar